Det där med mode

Jag är hedrad av att bli inbjuden på en bröllopsmottagning i sommar med Leonard som ska gifta sig. Tänk så fort tiden går, vi har redan känt varandra i åtta år. minsann och dar.
Problematiken som uppstår för en sån som jag är klädvalet. Jag är typen som går i kostym, inte klänning och finskor. Dock försöker jag väcka min lite mer kvinnliga sida till liv nu på sistone, och nu har jag också förstått varför jag inte har gjort det tidigare

Tittade runt efter skor och förälskade mig i ett par från Ed Hardy, men eftersom jag har storlek 41 i skor så försvinner många av alternativen för mig direkt, att skorna dessutom knappt finns till ett vettigt pris i Sverige gör att man får söka sig till sidor som amazon och Ebay, och där blir oftast frakten lika dyr som skon i sig. dun dun duuun. Igår satt jag hemma och gjorde en tygblomma att ha i håret i vart fall, så jag står inte och trampar runt totalt. Nu lutar det mot att köpa ett par begagnade pumps och måla dem. Hade nog kunnat bli rätt coolt? Vi får se.
Jag förstår dock inte hur skotokarna orkar leta efter sina Blahniks eller vad tusan allt heter. Jag köper mansskor. skateskor. Det funkar bra för mig. Dock funkar det inte till klänning.

Jag sitter med inspiration och sorg i en skum blandning som gör mig förvirrad.

Får upp bilder i huvudet på motiv att måla och pyssel att ta itu med, men jag fastnar med hörlurarna och musik i stället. Det är svårt för mig att erkänna mina mörka stunder. Det är viktigt att vara glad, då dör ingen har jag lärt mig. Dock är sorg en svår känsla att mota bort, och den kommer fram emellanåt trots mina tappra försök att undvika den. Vaknade imorse av att jag grät, hade bett några nära att se mig i min dröm men jag var som ett spöke. Konstigt det där.

Imorgon blir det att ta itu med min fotovägg. Fotografier skänker mig en viss tröst, kan inte förklara varför. Tror det beror på all skönhet som blir så tydlig när man har den på ett fyrkantigt papper framför sig. Dock har jag lyckats samla på mig tusentals bilder genom åren, och nu måste några av dem synas på väggen känner jag.

Wounded American soldier Ryan Newberry gives a big hug to Eddie,
a black lab from the American Red Cross Pet Visitation program