Jag var säker på att jag hade sett filmen förut men det hade jag visst inte, och jag var inte beredd på att jag skulle ta åt mig så starkt av den. Tårarna rann nerför kinderna och mange fick komma och trösta mig medan jag försökte snyft fram hur orättvist det är i den här jävla världen.
Ibland känns det som att mitt hjärta brister, när jag ser så mycket hat utan någon som helst rättfärdigad anledning. Jag sörjer. Det var en gripande film, minst sagt, och jag rekommenderar den till alla er som har orken och intresset för den.
Det är ingen direkt ny film men den är lika aktuell idag tyvärr.
Åh, just hatbrott gör mig så sårad.
Mitt hjärta brister, varför kan vi inte bara försöka förstå varandra.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar