Jul

Tomma kvartingflaskor med Renat står uppradade, tomma. Ölburkar i tjugotal står huller om buller, tomma. Det stinker om dem. Sprit i vattenflaskan, vin till maten. Ingen riktig julmat eftersom man skulle ha råd med sprit. Ingen riktig julgran utan lite julpynt här och där, som om man försökt städa undan julen men glömt kvar några arrangemang.
Ett ljus som håller på att brinna ut står och flämtar på tv-bordet. Skitiga tallrikar står staplade som för att bevisa att man har ätit lite mat de senaste timmarna. Glas med några stänk fortfarande kvar i lyser i sitt kollektiv. Vaga röster hörs från tvn där man ser välklätt folk med glada miner och vita fuskpälskragar.
Ibland hörs mobilens sms-signal med meddelanden om en God Jul och att avsändaren inte fick de par jeansen hon ville ha eller att kalle anka var lika trist som alla andra jular.
Kvar i soffan sitter en flicka, fortfarande barn på papper men med en sliten själ som redan blivit så gammal att den har hunnit reinkarneras.
Högljudda snarkningar hörs från sovrummet längre bort i stugan. Utanför piskar snön och vinterfåglarna äter upp de sista hasselnötterna. På golvet lite presentpapper och julrim på kuvertpapper. En och annan halvtom godispåse ligger på tv-bordet.
Nu är det dags att diska och städa. Klockan ska snart slå fem och dottern passar på att städa undan innan fadern vaknar. Snart kommer telefonen ljuda från modern som saknar sin dotter och tycker synd om sig själv som har en frånvarande familjemedlem under högtiderna.
Dottern ställer sig för att skrubba den flottiga spisen och skölja ur några tomma ölglas. Ramlösan är snart slut. Ångesten växer sig större i bröstet och inne i magen hugger en tomhet sig fast.
God Jul. Fylld med skam, förhoppningar, tröstlöshet och stela leenden. Fylld med tro på att det kommer bli bättre, fylld med potentiella utsagor om vad som ska sägas om vad som hände under julafton i stället för vad som verkligen pågår. Inga svar på sms från vänner. Inga jullåtar och juldofter.
God Jul. God Jul. God jävla jul.



Nu är dottern tio år äldre men känslorna är fortfarande kvar under julen. Många erbjuder mig en plats med julstämning och sällskap, men sorgen är fortfarande för stor för att orka hantera under dagen i ära. Mina julaftonar brukar bestå av filmer och lite godis. Jag vill fira min jul själv med mina djur. Då slipper jag hugget i magen och jag kan vifta lite på tårna. Idag har jag känt len päls under mina fingertoppar och blundat nöjd när jag smakat chokladglass. Det passar mig bättre än en julafton. Jag unnar er som uppskattar julstämningen en riktigt fin jul och jag lider med alla barn och vuxna som känner sig extra sårbara denna dag. Ni finns alla i mitt hjärta.

Idag har det hänt grejer

Jag blev så ledsen när jag läste en artikel om hur Utförsäkrade tvingas till härbärgen att jag började gråta. Det är en bedrövelse att läsa och framför allt för de stackars själar som tvingas genomlida det helvetet som inte ska behöva finnas. Jag blir så arg på staten som har vägrat inse att vi har hemlösa minderåriga, så till den milda grad att det inte ens finns statistik (vilket de började jobba på tidigare i år). Hur man kan blunda för något så pass allvarligt gör mig fly förbannad, och återigen ledsen.
Dock med tanke på Reinfeldts citat borde jag inte förvånas:

‎"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras."

Lite senare idag fick jag förfrågan att bli admin för en grupp på Facebook som heter "Vi som stödjer dom som är ensamma", vilket är först och främst ett underbart intiativ men även en vacker tanke som absolut kan fungera i praktiken.

Det väcker många frågor hos mig. Främst med alkoholen. Tänk om alla svenskar hade donerat de pengar som de skulle spenderat på alkohol till de hemlösa i stället, till exempel.
Jag kommer som alla andra år ha en vit jul, men jag förfaras av tanken på alla onödiga pengar som spenderas på rent ut sagt skitsaker. Man hade kunnat använda pengarna till så mycket bättre saker än vad som finns där ute. Alla förtjänar vi något, det jag syftar på är presenterna som egentligen inte tjänar något syfte. Allt onödigt man köper bara för köpets skull.

Jag har donerat 250 kronor till Malmö Stadsmission idag. Det räcker till julbord för 5 personer. Det kommer värma mig på julafton, den mest hatade helgen på mitt år.

Jag hoppas att ni också gör vad ni kan för att stötta och hjälpa. Ni kanske inte känner lika starkt för våra hemlösa, men det finns fler grupper där ute som behöver ert stöd.

Jag har även donerat kramar via Röda Korset. Det finns mycket fint man kan göra där ute.

Lycka till :)

Det där med cyberspace

För tillfället känns det som att Facebook har tagit över internet.
Det finns sällan uppdaterade bloggar, inga nya bilder på bilddagboken, inga fler mail i inkorgen, ingen intressant själ inne på diverse communities utan alla sitter och uppdaterar frenetiskt på Facebook. Mig inklusive.

Jag har börjat med en kombination av att pyssla och titta på film samtidigt. Det funkar väldigt bra och extra mycket blir gjort utan att man behöver få dåligt samvete över att man har glott på film hela dagen. För tillfället är jag i fullt sjå att rädda en klänning jag köpte på myrorna häromdagen.
Second hand är bra grejer får jag säga. Köpte 6 plagg kläder för 400 spänn, det är rimligt pris för mig. Vanligtvis blir det tradera först, men igår var Sonja vänlig nog att skjutsa mig till myrorna. Där finns allt möjligt kul. Igår fann jag en kåpa som jag tummade på. Det var nog tur att den var dyr, annars hade jag impulsköpt den och känt mig mystisk här hemma utan någon egentlig anledning. Den är inte så praktisk att ha på hundpromenaden och lajv är inte riktigt min grej. Fast kåpor, det är grejer det!
Det är nästan så man ska fixa sig en själv, men mönster är inte det lättaste att hitta tyvärr.

Den här var underbar, men det saknas klockärmar. Grr.

Det får bli att leta vidare.