Ute efter ett särskilt inlägg?

Kritisera ständigt media.
Visar inlägg med etikett Citat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Citat. Visa alla inlägg

tisdag 19 juni 2012

Gioa - Mitt i-land



Hej jag heter Andrés (...) och jag är 20 stycken år
jag har en cykel här utanför och föddes en koltrast härifrån
jag mönstrade hit 89 till världens rakaste mönster
en fröken och svenska 2 ett av världens vackraste språk
och världens öppnaste fönster för några dagar sen
bara ett stenkast härifrån hade polisen ryggen åt fel håll
igen i mitt Sverige det fagra blonda husknuts-sverige
det fina lätta sakta tumlande sugande på tummen undrande
smörgårdsbordsätande paketöppnande mitt Sverige
en frostig sprav i min atlas allas pulserande producerande
andas fritt-sverige polisingripande och taggtråds-sverige
barrträds och allemansrätt och riksvägsinringade födelseland
mitt Sverige välkomnande hårt arbetande i kudden skrikande
lovikkavants-värmande leende solstråls-sverige mitt Sverige
öldrickande snusande underbara stråk lugnande mellanmjölkssmuttande
rådsjursäppelmatande gräsfläckande bussåkande nästan demokratiska
mönstrande avrundande undrande om det är mitt Sverige
enkelriktade rondellälskande jämlikhetsträvande konstiga oförstående
förstående torrsnökvävande asfaltsbetäckta multikulturella mångfasetterade
säker post och moms-sverige brinnande släckta osläckta sitta på sofflocks familjebilsseriekrockande lockande midsommardanshoppande ett land vacker
som svarta blocket mitt Sverige skylla på invandrarhustrumisshandlande
tonårsråns och rohypnol-sverige avfyrande av handeldsvapen i magen-sverige
mitt egna hjälpande min plats i mitt Sverige är
klart som självaste grundvattnet i mitt Sverige är
tidsbetänkande lugn i stormen-sverige men
neutralitet är passivitet Sverige
auktoritet sök en annan väg Sverige
smygrasistiska oegoistiska utåt Sverige
flyktingförläggning och snart USA-sverige
bäst i världen sämst i världen
chockade betryggade rakryggade kottplockande
vinterteckenspråkmålande linjer mellan städer-sverige
hundlatrin guldmynt hyacint och absint
hundlatrin guldmynt hyacint och absint
talande ur meganfon svarande som harmynt
rakade nazinegerbärande-sverige
lasermansrisk-sverige talande ansikten
på sikt mitt riktigt vacker uppväxtgivande-sverige
det är jag tacksam för ska jag nu vara aktsam och tveksam
till mitt egna land till mitt Sverige?
till samma land som skakade min och min pappas hand
när min bara var stor som en pepparkaka
tack för famnen tack för allt och kärlek Sverige
men snälla låt det inte gå så långt
att vi blir två Sverige om jag nånsin kommer härifrån
vill jag alltid ha tillgång till mitt säker mark
en park i isen-sverige

lördag 11 februari 2012

Remembering Jessica

"A spoken word poem dedicated to all women who have suffered from rape or sexual abuse. "
Spoken Word by Anthony Anaxagorou
(Ida's transcript)


We loved once
before time opened her story to me
asking me for my silence
could maybe take her in for a while
under the weight of her words we kissed and I planted a promise on her heart
each finger gripping mine like 'I'm scared keep me safe', she said.

Because tonight she wanted to tell me about
those with swords 

Her eyes falling away from mine like a lost wave
saying goodbye from some bigger distance
or a pain that I couldn't touch with a million fingers
because it was made by fire

I told her she didn't have to tell me if she didn't want to
and she said "are you scared?"
I said 'I don't know'
and there's nothing more frightening than that.

Rising from the bed she fixed her gaze onto a lonely streetlight outside
and put a flame to her last cigarette

Those with swords

I remember those plastic eyes hiding behind the thick smoke of his long spliff
I wanted them so much to cry with me
to weep for as long as I did
but in the dark, all sadness is hidden

my room was a cage of nightmares
my sheets were dead virgins
and it didn't stop - it couldn't stop
because it felt good only when I felt bad
and I remember smashing my head against the picture of when I was six
only because then I was pure
and the way the blood sat over the clear glass made the picture so fucking real.

Some nights he would tell me how amazing I was.
he would kiss my breasts that weren't breast
he would run his body over mine as if plowing through a garden of dead flowers
he would say 'we're the bestest friends' while he was helping me to put my lion king pajamas back on
then he would place a doll to my chest
to keep the monsters away...

It was alcohol and cigarettes that became my world
as each time he pushed his mouth against mine I would breath in their spirit, engendering the words that later would sound like 'I need a hit', 'how much for the night?' and 'yes you can fuck me, but please hold me after'.

You understand now why I always wanted the sex to be hard,
because I needed to be punished.
Punished for the silence I kept between my teeth, under my tongue and in my dreams.
Punished for all the times I let him rupture me.
Keeping his sickness a prisoner to my womb because when his finger went inside me - they would always pull something back out.
Like a smile. A leap. A childhood.

'When did it stop?' I asked.

She picked up a piece of the broken moon and held it to her eye.

When I got in a car for the first time I was twelve years old in a sidestreet where piss streaks ran down the side of walls smug-like 'you're a long way from disney land, sweetheart'.

There was no 'how old are you?' 'have you eaten?' 'where you raped as a child?' only him again.

When I smoked my first joint I was twelve years old.
I felt the air became his hands reaching in to my throat.
His stubble rubbing up against me until my skin turned hard.
I saw him again.
And when a stranger beat me I just layed there.
The old sound of knuckle on bone.
The mad eyes, the anger.
I understood everything so I didn't flinch.
I just smiled as the blood from my nose ran against my lipstick, and I kissed him. Waiting. As I always did. For a doll to be placed against my heart.

After all this I found a soul to love at twenty three.
A man who would write my story in the only way he could.
Setting pictures in the minds of strangers of a girl, who by the time she would reach twenty four would inject enough heroin into her fragile body that it would have killed her three times over.
Dying forgetfully in nobody's room because the man telling this story broke her for the last time with the weight of his good bye
and I'm sorry 
I can't do this anymore.

I was buried gently on no perticular day in a place of earth and rain
with a doll
placed close against my heart
to keep the monsters away.

torsdag 8 september 2011

Chaplins monolog



 länk till monologen




The Great Dictator
written by Sir Charles Chaplin

I'm sorry but I don't want to be an emperor. That's not my business. I don't want to rule or conquer anyone. I should like to help everyone if possible; Jew, Gentile, black men, white. We all want to help one another. Human beings are like that. We want to live by each others' happiness, not by each other's misery. We don't want to hate and despise one another. In this world there is room for everyone. And the good earth is rich and can provide for everyone. The way of life can be free and beautiful, but we have lost the way. Greed has poisoned men's souls; has barricaded the world with hate; has goose-stepped us into misery and bloodshed. We have developed speed, but we have shut ourselves in. Machinery that gives abundance has left us in want. Our knowledge as made us cynical; our cleverness, hard and unkind. We think too much and feel too little. More than machinery we need humanity. More than cleverness, we need kindness and gentleness. Without these qualities, life will be violent and all will be lost. The aeroplane and the radio have brought us closer together. The very nature of these things cries out for the goodness in man; cries out for universal brotherhood; for the unity of us all. Even now my voice is reaching millions throughout the world, millions of despairing men, women, and little children, victims of a system that makes men torture and imprison innocent people. To those who can hear me, I say "Do not despair." The misery that has come upon us is but the passing of greed, the bitterness of men who fear the way of human progress. The hate of men will pass, and dictators die, and the power they took from the people will return to the people. And so long as men die, liberty will never perish.


Soldiers! Don't give yourselves to these brutes who despise you, enslave you; who regiment your lives, tell you what to do, what to think and what to feel! Who drill you, diet you, treat you like cattle and use you as cannon fodder! Don't give yourselves to these unnatural men---machine men with machine minds and machine hearts! You are not machines! You are men! With the love of humanity in your hearts! Don't hate! Only the unloved hate; the unloved and the unnatural. Soldiers! Don't fight for slavery! Fight for liberty! In the seventeenth chapter of St. Luke, it is written that the kingdom of God is within man, not one man nor a group of men, but in all men! In you! You, the people, have the power, the power to create machines, the power to create happiness! You, the people, have the power to make this life free and beautiful, to make this life a wonderful adventure. Then in the name of democracy, let us use that power. Let us all unite. Let us fight for a new world, a decent world that will give men a chance to work, that will give youth a future and old age a security. By the promise of these things, brutes have risen to power. But they lie! They do not fulfill that promise. They never will! Dictators free themselves but they enslave the people! Now let us fight to free the world! To do away with national barriers! To do away with greed, with hate and intolerance! Let us fight for a world of reason, a world where science and progress will lead to the happiness of us all. Soldiers, in the name of democracy, let us unite!






Jag behöver inte tillägga mer. Bra sagt, herr Chaplin.

torsdag 30 juni 2011

Svenskt "Näringsliv"

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/ungdomsarbetsloshet/konsten-att-strula-till-ett-liv_136378.html

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1505640/Tack-Svenskt-Naringsliv.html


Svenskt Näringsliv vill sänka studiemedlet för studenter som studerar kurser som inte anses vara viktiga för organisationen eller för Sveriges framtid.

"Det finns exempel på att lärosäten anordnar kurser i svampkunskap, kreativ matlagning och tecknade serier. Det är inte effektivt vare sig för den enskilde studenten eller för samhället i stort, anser Svenskt Näringsliv."


Då ska vi se. Flumkurser.

Serietecknare såsom Martin Kellerman (rocky-serien), Charlie Christensen (Arne Anka), Ulf Lundkvist (Assar), Cecilia Torudd (ensamma mamman), Tony och Maria Cronstam (Elvis), Rune Andréasson (Bamse) med flera tror jag har gynnat Sveriges ekonomi. Det kanske bara är jag.

Jamie Oliver åkte runt i England och senare i USA för att lära vuxna att laga mer hälsosam mat som dessutom var kreativ, för att förebygga den ökade fetman i västvärlden alla har fått höra om. "Halv åtta hos mig" ses av mellan en och en och en halv miljon tittare varje vecka i Sverige. Tidningarna tjänar multum på att publicera recept på maträtter och desserter influerade av andra länder, samtidigt som kreativa kockar såsom Leila Lindholm, Anders "Ankan" Lindén och Tina Nordström inte verkar missgynna det svenska samhället.


Svampkunskap kan vara bra att kunna för de som plockar svamp men inte vill dö av svampförgiftning. Bara en inflik.


Har Svenskt Näringsliv fler planer som kan gynna ekonomin? Vi kanske ska sluta motionera eftersom det inte gynnar den svenska ekonomin.

måndag 2 maj 2011

Du har inte en chans. Ta den!



http://www.tv3play.se/play/244594/?autostart=true


Tittade på "det blir bättre" med Jonas Gardell där han pratar om sin barndom och sina hemska minnen. Jag beundrar honom för att han vågar prata om sin våldtäkt. Våldtäkt på män får man sällan höra om, ändå vet jag att det förekommer. Det vet vi nog alla egentligen. Programmet berörde mig djupt, och jag hoppas att du som läsare tar dig tid att titta. Jonas Gardell avslutade med en dikt som jag tänkte dela med mig av.



det finns dom som gjort dig illa
det finns dom som inget vet
det finns dom som gjort en grej
av att skrika ut din hemlighet

det finns dom som stal din stolthet
det finns dom som tog ditt mod
och dom som ingenting förstod

dig som ingen känner
dig som ingen ser
du som saknar vänner
och knappt kan andas mer

Hör på mig, min kära
hur ska jag få dig att förstå?
du måste resa dig
och gå

vägen tom och öde
gryningsljuset klart
du står vid busshållplatsen
och bussen kommer snart

nu lämnar du allt gammalt
här tar din barndom slut
nu tar du steget ut

och när du har rest dig
vänd dig inte om
det finns ingen väg tillbaka
vart ifrån du kom

och allt dom ville ge dig
ha du rivit och förstört
allt dom hade att säga
har du redan hört

men det finns nåd för nya världar
mycket större än den här
nya skapelser och tider
nåd för allt som blir och är

och alla deras lögner
betyder ingenting
tro mig när jag säger
skammen var aldrig din

och du är inte ensam
det finns dom som följer dig
dom vet hur det är
för de har själva varit där
och du är inte ensam
det är tid att fatta mod
och jag vill att du ska veta
vi har det som du
som du

lördag 12 mars 2011

Intervju

Här tänkte jag dela med mig av en av mina absoluta favoritintervjuer någonsin.


Noam Chomsky On the Middle East
and the US War on Terrorism
Dissident Voice

July 28, 2002



Videos på youtube finns här (den andra delen finns här)



Om Ni vill läsa intervjun som artikel:

http://dissidentvoice.org/Articles/Chomsky_DV-HotType.htm



Utdrag ur intervjun mellan Noam Chomsky och Evan Solomon



ES: It's no great secret that we function by self-interest. Self-interest is part of foreign policy. We're here to protect our policy, protect the interests of our policy, in this case of the Americans.
Chomsky: Was the self-interest of the American people served by slaughters in southeastern Turkey, or by destroying Vietnam, or by turning El Salvador and Guatemala into cemeteries?
Was the self-interest of the American people served by that? No. The self-interest served by that is foreign policy elites and the power-centers they represent, which are not protecting the American people, they're protecting their own power, profit, dominance and hegemony, like others around the world.
And they count on intellectuals of the Robert Kaplan type to applaud any atrocity they carry out.
ES: How do you respond to the following attitude: We don't want to live with them, we don't want to negotiate with them, we must destroy them, make war against the Taliban, justify the war against the Al Aqsa brigades, we see the faces of our enemies and we should do anything to root them out. How do you respond to that?
Chomsky: I respond to that by saying that there are many evil forces in the world. If we want to stop atrocities, I think it's a great idea to reduce the level of atrocities and violence around the world. The easiest way to do it, simple, is to stop participating in it. If we stop participating in it, we will already reduce the levels of atrocities and violence enormously.
And if we can ever reach the moral level, minimum moral level, of terminating our own massive participation in atrocities, then we can move to another question of what we do about the atrocities of others. And I think it's right to deal with them. So, for example, in the case of I don't want to go off in hysterical rhetoric about we've seen the enemy and this and that, that's childish games that you see in fairy tales.
If we're talking about the real world again, we're back to what Michael Howard was talking about. Yes, there is an enemy. There are people who carry out crimes against humanity. And there are ways to deal with crimes. Not by bombing another country and putting millions of people at the risk of starvation, that's not the way to deal with crimes.
When the U.S. was condemned for international terrorism in Nicaragua, then dismissed the condemnation of the court, and then escalated the crimes and vetoed a security counsel resolution calling on the US to observe international law, the right reaction for Nicaragua was not to say, "we have seen the enemy and have to destroy them, so therefore, let's set off bombs in Washington." The right response was not to reproduce this ridiculous, childish rhetoric. And nobody believes that it was. But if it's wrong for them, it's wrong for us. Again, by elementary moral standards. So, we should ask what's right for them, and what should be right for us. And I think, they couldn't do what was right for them because we blocked it, we're too powerful. But we could do what was right for them and we never even considered it. We're too powerful. Because we don't rise to that minimal moral level. And unless we do, we have no right to talk about good policy, bad policy, right or wrong.
ES: We don't have the right to even talk about it?
Chomsky: Of course not. If you can't rise to the most elementary moral level, you shouldn't even talk about it.
ES: So there's no real policy -
Chomsky: Yes, there is. See, I admire right-wing fanatics who come out straight and say, "Look, I have the power, and nobody's going to stop me, I'll do what I want." That's admirable. They're honest. OK. And in fact, we have two choices, really. We really have two simple choices. Either we can say, look I'm going to be willing to enter the moral agreement. I'm going to be willing to rise to the most minimal moral level, that of the gospels, in fact. I'm going to be willing to do that and in that case, I'm going to apply to myself the same standards I apply to others. That's one choice. The other choice is simple. I'm a Nazi. I've got the force. I've got the power. I'll do whatever I want. If you get in my way, I'll smash you.


lördag 6 november 2010

Tom Gabel

Sitter och kikar på lite intervjuer med Tom Gabel, och njuter av att ha ljud på min dator.
Han har så bra åsikter den mannen. Det här klippet är bara när han larvar sig med intervjuaren men jag gillar det i vart fall. (Han jämförde att vara i ett turnerande band med att vara i ett förhållande, och intervjuaren frågar vem av bandmedlemmarna han helst hade föredragit att vara intim med i så fall):


Jag citerar hans svar till varför han döpte Against Me!'s senaste skriva till 'White Crosses':

"Around the corner from the house I was living in there was a church. On the church lawn - 4000 white crosses all about 1 foot high of the ground called 'the cemetery of innocence', one cross represented every abortion that happens in America every day.
I would daily kind of fantasise about smashing all of those crosses into the ground."


Ja du, jag är nog lite kär i den mannen. There, I've said it.


Tack till Tom.

fredag 24 september 2010

Musik


Jag tycker det är så fruktansvärt intressant hur olika vi lyssnar på musik.
En gitarrist lyssnar kanske efter ackorden, en sångerska lyssnar efter tonarter och en trummis lyssnar efter takter. Jag är hängiven låttexten (och dova ljud, varför vet jag inte).
Som många av mina läsare vet så är en av mina favoritband Against Me! och Tom Gabels låttexter kan röra mig till tårar vid vissa tillfällen.
En av mina favorittexten tillhör låten "Tonight we're gonna give it 35%"

I thought I knew
who everybody was just by looking at them
my heart is anywhere but here

And how tired I was from the past couple weeks ,
from the past couple years, well it hit me all at once
on a balcony overlooking nothing
with snow falling all around
well I, I called just to say good night

And you hadn't done anything wrong
really, it's me not you
I can't believe how naive I was
to think things could ever be so simple

And can you live with what you know about yourself
when you're all alone behind closed doors
the things we never said but we always knew were right there



Det säger mycket om oss människor tycker jag. Om hur olika perspektiv vi har. Det jag hör kanske inte personen brevid mig tar till sig av, och det jag njuter av kanske låter som skrik och vrål i någon annans öron. Så är det nog med all form av kommunikation egentligen. Man utgår från sitt eget, och tar någonstans för givet att resten av världen delar den bilden. Det är skönt ibland att se saker från någons annans perspektiv. En övning som hjälper mig, apropå musik, är att jag lyssnar på en låt - sen lyssnar jag på ett trumsolo, sen på låten igen. Man kan göra samma sak med gitarriff eller skönsång. Vad som helst. Det är mäktigt att byta perspektiv helt enkelt.

Idag har jag fått se en bit av världen ur någon annans perspektiv, det vill säga bilder.
Därför tänkte jag dela med mig av några av dem till dig, kära läsare. Cred till Cuban Gallery på FlickR, som låter oss få ta del av deras form av konst.

tisdag 24 augusti 2010

Against Me! på Malmöfestivalen





Wow vilken bra konsert!
Jag hamnar i en särskild sinnesstämning vid bra konserter, dvs jag blir helt rabiat och skriker med i låttexterna. Särskilt när det är ett av mina absoluta favoritband som spelar, och Tom Gabel som skriver så bra texter och har ett så varmt hjärta.
En blond kvinna i publiken uppskattade inte att jag sjöng med i låttexterna, kanske var det avund? Hursomhelst så avslutade bandet med sin klassiker "Baby, I'm an anarchist!" och i en del av låten stannar musiken upp och de skriker från toppen av sina lungor, vilket jag givetvis också gjorde - dock gjorde jag det i blondinens öra. Man ska sjunga med på en konsert, det är själva grejen. Nu är jag svettig och skakig i benen och märker att jag är rätt hes men jag känner mig full av adrenalin och väldigt tillfreds med kvällen. Här har ni texten till låten jag skrek med i.
Tack till Magnús som står ut med en liten studsande lyckotös och tack till Tom Gabel som gjorde mig varm i själen med sitt vackra leende.


Through the best of times,
Through the worst of times,
Through Nixon and through Bush,
Do you remember '36?
We went our seperate ways.
You fought for Stalin.
I fought for freedom.
You believe in authority.
I believe in myself.
I'm a molotov cocktail.
You're Dom Perignon.
Baby, what's that confused look in your eyes?
What I'm trying to say is that
I burn down buildings
While you sit on a shelf inside of them.
You call the cops
On the looters and piethrowers.
They call it class war,
I call it co-conspirators.

'Cause baby, I'm an anarchist,
You're a spineless liberal.
We marched together for the eight-hour day
And held hands in the streets of Seattle,
But when it came time to throw bricks
Through that Starbucks window,
You left me all alone.

You watched in awe at the red,
White, and blue on the fourth of july.
While those fireworks were exploding,
I was burning that fucker
And stringing my black flag high,

Eating the peanuts
That the parties have tossed you
In the back seat of your father's new Ford.
You believe in the ballot,
Believe in reform.
You have faith in the elephant and jackass,
And to you, solidarity's a four-letter word.
We're all hypocrites,
But you're a patriot.
You thought I was only joking
When I screamed "Kill Whitey!"
At the top of my lungs
At the cops in their cars
And the men in their suits.
No, I won't take your hand
And marry the State.

'Cause baby, I'm an anarchist,
You're a spineless liberal.
We marched together for the eight-hour day
And held hands in the streets of Seattle,
But when it came time to throw bricks
Through that Starbucks window,
You left me all alone.

.

fredag 6 augusti 2010

Ah. Datorn ja

Magnús har en ny dator, som någonstans visar mig hur en dator ska fungera egentligen. Därför sitter jag sällan vid min egen längre. den kan bara ha två program igång samtidigt och verkar kippa efter andan om jag öppnar Photoshop. Tyvärr.
Jag har en tyngt i mitt bröst som jag jobbar med, och i stället för att visa mig svag och be om hjälp så drar jag mig undan. Man lever inte alltid som man lär. Igårkväll fick jag dock krypa till korset och be mange om stöd. Tack Magnús.
Ikväll blir det bröllopsmottagning för min gode vän Leonard och hans vackra brud. Jag lovar att ta fina bilder.

Delar med mig av Bob Hanssons bön:

Bön.
Jag älskar mig själv och förlåter mig själv
Förlåter mig själv för att jag glömmer att jag är älskad.
Också de dagar då jag är full av svaghet och litenhet, är jag inte ett offer för min kärlekslängtan.
Min kärlekslängtan är den kraft som jag ska använda
För att skapa mig precis den vardag jag drömmer om
Den vardag som jag är värd.
Jag är inte ett offer för min kärlekslängtan,
Jag är inte desperat, inte ett utsvulten
Kärleken är inte en hjälpsänding
Jag är inte ett utland, kärleken är inte en hjälpsändning som ramlar från himlen.
Jag är inget uland.
Jag är också den som ger…


Ta hand om er.
All kärlek

onsdag 5 maj 2010

Ibland börjar jag undra

Läste ett citat idag som fick min rynka i pannan att bli lite mer permanent:

"Tidelag betyder sexuellt utnyttjande av djur. I Sverige var det dödsstraff på Tidelag fram tills år 1864. 1864-1944 vart det straffbart med tidelag, men när man 1944 avskaffade lagen mot homosexualitet så tog man även bort lagen mot Tidelag. Idag är det alltså lagligt att våldta djur, så länge dem inte får bestående skador av det. "

Varför tog man bort lagen mot tidelag samtidigt som man tog bort sjukdomsförklaringen kring homosexualitet? Det finns ingen parallell mellan de två lagarna, tack och lov. Förhoppningsvis var det bara en slump, men jag blev lite konfunderad. Kan vara värt att kolla upp.




I övrigt är jag glad för de vänner jag har och de nya vännerna jag har fått. Jag har tre eldsjälar på Facebook som förgyller min tillvaro, Mette, Madeleine och Rosi.
Grattis till Rosi som fyller år idag :)

onsdag 28 april 2010

Kära lilla bloggen

Nu har jag varit en slarvpelle och glömt att skriva här. Har skrivit på så många andra ställen att bloggen föll bort på prioriteringslistan.

Jag har börjat på ett litet projekt som har gett mig mycket hittills. Jag har börjat "utreda" mina fördomar, för närvarande gentemot kändisar, och motarbetat dem. Jag tog kändisar som jag hade något emot på grund av rykten och antaganden. Exempelvis Angelina Jolie. Jag har haft fördomar mot henne, som jag denna veckan har motarbetat med goda resultat. Just nu sitter jag och tittar på en massa intervjuer från "Inside the Actors Studio" som hålls av James Lipton, och där lär jag mig en massa om diverse kända figurer. Det känns befriande att kunna släppa fördomar, även om de inte verkade tynga mig från början. Det var inte förrän jag började ifrågasätta min fakta som jag kunde släppa taget och tänka på annat. Låter kanske snarare som en predikan än ett förslag, men det hjälpte mig i vart fall. Ju mer fördomar och förakt jag sållar ut desto bättre känner jag mig som människa, och även om jag känner orättvisa i många frågor så kan jag åtminstone sålla ut fördomarna som inte har någon verklig grund. Ett bra citat från John Travolta följer. Hoppas ni alla mår bra.

onsdag 3 februari 2010

Ture Sventon



I morse bestämde jag mig för att kika på en gammal gammal klassiker från 1987,
nämligen filmen "Ture Sventon i London". Jag var lite skeptisk till en början, jag menar. Ture Sventon? Hur kul var han egentligen, men det var verkligen en bra film och jag satt med ett litet flin under hela filmens gång. Det var inte så att jag skrattade högt men det var en riktigt mysig film. Den ska jag spara undan till en trist dag. Helge Skoog är ju för go, och Johan Ulveson passade toppenbra som vesslan. min favoritkaraktär blev dock herr Omar. Vilken artig typ!

Skrev ner några klockrena citat från honom. Här är ett exempel:



Herr Omar: Får jag det oförtjänta nöjet att under rådande väderlek servera någon värmande förfriskning?

Ture Sventon: En kopp té, herr Smith

Herr Smith (Vesslan): Tack så mycket, tackar!

Herr Omar: Jag tar mig friheten att påpeka att dock kaffets värmande egenskaper är väl så stora som téets, och vad själva aromsmaken beträffar vill jag erinra om att det på intet sätt står téets efter.
Ture Sventon: Ge oss något varmt bara!

Herr Omar: Jag ska försöka motsvara förtroendet.

[..]
Herr Omar: Jag hade den oväntade förmånen att i köksavdelningen lyckas avstyra tétillagningen. Jag har den stora glädjen att kunna servera arabiskt kaffe från mitt hemland.



Aw :)

fredag 25 december 2009

Michael Jackson



Nu har jag precis tittat klart på "Michael Jackson - 30 år som artist " som visades på svt där Michael Jackson blev hyllad av duktiga musiker och uppträdde tillsammans med sina bröder igen efter 20 år.
Ja jag erkänner att jag fällde några tårar, och ja jag erkänner att jag dansade med till Billie Jean.

Häromdagen satt jag och läste på lite om donationer som kändisar har gjort till diverse välgörenhetsorganisationer, och Michael Jackson har toppat dem alla med upp emot otroliga 500 miljoner dollar som han har skänkt under åren.




Här är några fina saker som han har gjort genom åren:


May 6, 1992: Michael defrays the funeral-expenses for Ramon Sanchez, who was killed during the Los Angeles riots.


March 1995: Little Bela Farkas received a new liver. Michael and Lisa Marie met this 4-year-old boy during their trip to Hungary in 1994. Michael did everything to help Bela, whose only chance to live was getting a new liver. The Heal The World Foundation covered the surgery and the cost for caring.


October 1996: Michael visited a hospital for mentally challenged children in Kaoshiung, Taiwan and offered 2,000 free tickets to the sold out performance in Kaoshiung.


November 7, 1996: Before his first concert in Auckland, New Zealand, Michael fulfills the wish of little Emely Smith, who is suffering from cancer, who wants to meet Michael.


September 1998: Michael meets 5 year old Aza Woods, who suffers from cancer, at the Hilton Hotel in Las Vegas.



Han gjorde så fruktansvärt mycket och människor förundrades över hur han inte hade mer pengar än vad han hade.
Inte konstigt om ni frågar mig med tanke på att han donerade så gott som allt han tjänade ihop, särskilt med sina konserter. Underbara man. Underbara artist. Ikväll ska jag tända ett ljus för våra ensamma själar där ute i världen och lyssna på "You are not alone" och "I'll be there".

Ta hand om er

fredag 18 december 2009

Onsdag



Idag (onsdag) hade jag min farbror Lars över på besök under hans Sverigeresa.

Vi pratade gitarrer, livsåskådningar, släktforskning och mycket mer. Det var härligt att få träffa min farbror igen efter alla år och jag blev imponerad över allting som han har lyckats åstadkomma under sitt hittills rätt korta liv, trots hjärtfel och dylikt.


Inlikar med dagens citat:
I guess I just picked a whole bouquet of oopsie-daisies

söndag 6 december 2009

Malin



idag fick jag en tår i ögat.
Min fina Malin hade skrivit en dikt till mig på Facebook som jag mer än gärna delar med mig av:


Men jag tänker på dig dag och natt
och skickar ett och annat skratt
som ditt hjärta kan få glädje av
mitti detta mörkerhav.
Men du, min ljuspunkt, alltid glimmar
trots det kalla regnet stimmar
nedåt från grå molnmaräng
likt en liten visrefräng
föralltid dig jag nynna ska
min vänskap är din att ha
Så puss och kram och du!
Jag älskar dig igår, idag, just nu.


Puss vapjon!



Min älskling. Tack så mycket :) Jag kan inte vara sämre så här får du en dikt tillbaka:



Det är i dina ögon jag får tindra
ditt leende min sorg kan lindra.
Jag känner mig så värdefull
inför dig jag faller omkull.
Men du, mitt hjärtas fröjd, alltid glänser
med styrka, kraft och utan tidsgränser
trots denna mörka nattens kyla
får din kärleksglöd mig att yla.
Kom så torkar vi några ledsna tårar
och dansar runt som två små dårar.
Jag älskar dig så, min fina Malin
du är världens bästa chokladpralin!


Puss guljon!



och puss till resten :)

torsdag 26 november 2009

Källargruppen

Fick ett mail häromdagen jag tänkte skicka vidare till er som läser och era vänner så vi kan hjälpa till och göra lite skillnad. Jag beundrar verkligen det här åtagandet och ska göra vad jag kan för att hjälpa till. Malmös hemlösa är rätt goa om ni frågar mig :) Och ingen ska behöva vara ensam och bo själv ute på gatan. Jag tänker på er.


Värmestuga i advent, du kan ge en hjälpande hand i juletid

Snart kommer vintern och med den kommer kylan. Med en gemensam satsning kan vi underlätta åtminstone litegrann för människor som har hamnat utanför systemets ramar. Frälsningsarmén i Malmö kommer, tillsammans med Källargruppen*, Katolska Kyrkan med flera, att hålla nattöppet under advent. Detta för att se till att det finns någonstans i Malmö där hemlösa och andra nattvandrare kan värma sig, få en bit mat och kanske sova en liten stund.

Satsningen kräver stort engagemang. Vi behöver ett hundratal volontärer för att täcka upp alla nätter i advent med tre skift per natt (21.00-01.00, 01.00-05.00, 05.00-09.00). Förutom arbetskraft så behövs ett lager med kläder, färskt bröd, pålägg, varma drycker (kaffe, te och varm choklad).

Vi är många som vill hjälpa till, men vi vill bli fler. Vi behöver fler frivilliga som kan ta ett par pass på nätterna, vi behöver mer kläder och filtar att dela ut. Vi behöver dessutom livsmedelsföretag samt restauranger som kan donera mat och dryck till dessa nätter.

Varje torsdag i november kl 19.00 hålls infomöte för volontärer till värmestugan hos Frälsningsarmén på Hyregatan 3a på Gamla Väster. Ingen anmälan krävs, bara kom.

Om du redan nu vet att du är intresserad av att hjälpa till, kontakta Källargruppen: helpbasementgroup@gmail.com. S! kriv gärna namn, telefonnr samt hur många pass du kan tänka dig att göra en insats. Eller på vilket annat sätt du ser din chans att hjälpa till.

Sprid gärna dessa rader vidare till andra du tror kan vara intresserade.

Tack för din tid!



Varma hälsningar,

Källargruppen

helpbasementgroup@gmail.com

måndag 23 november 2009

Dagen Svalnar

Idag hörde jag en fin dikt läsas upp på Efter tio

En dikt av Edith Södergran som heter "Dagen svalnar":

Dagen svalnar...

I

Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna,
ditt tunga huvud mot mitt bröst.

II

Du kastade din kärleks röda ros
i mitt vita sköte -
jag håller fast i mina heta händer
din kärleks röda ros som vissnar snart...
O du härskare med kalla ögon,
jag tar emot den krona du räcker mig,
som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta...

III

Jag såg min herre för första gången i dag,
darrande kände jag genast igen honom.
Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm...
Var är mitt klingande jungfruskratt,
min kvinnofrihet med högburet huvud?
Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,
nu hör jag verklighetens hårda klang
mot mina sköra sköra drömmar.

IV

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.

onsdag 21 oktober 2009

Kapten Röd

Jag får alltid en tår i ögat när jag hör Kapten Röds låt Ensamhället. Den är så fruktansvärt läkande.

Idag citerar jag dock en vers ur "Ta inga order"


Håll ut systra mi. Du kan se igenom deras mask och deras leende av plast.
Deras botox-hysteri, men är det till en lycka eller last när ditt smajl sitter fast.
För varje dag som passerar, bevittnar man hur någon ung själ havererar.
På grund av något sjukt ideal dom planterat, du är ingen vara man kan reklamera.
Men du vet när dom vill lära dig bli smal utan att banta.
Med så mycket plast i kroppen att dom går o panta.
Men det är inte dig dom vill ha det är dina slantar,
så dom är inga vänner å dom e inga bekanta.





Och hör sen!

måndag 19 oktober 2009

Statistikinformation

"När det skrivs om invandring och integration är urvalet av nyheter skevt och ibland förekommer rena felaktigheter. Media älskar sensationsjournalistik och det är mycket intressantare att skriva om några stenkastande ungdomar i Rosengård eller arbetslösheten i Herrgården än att skriva om den stora majoritet som går till jobbet varje dag, lever laglydigt och betalar skatt. Ofta finner man inte eländet i Rosengård vara tillräckligt stort utan använder en ännu mindre del, till exempel Herrgården, för att illustrera hur invandrare i allmänhet lever.

Mer rättvist skulle vara att säga att de flesta invandrare i arbetsför ålder arbetar. I själva verket arbetar lika stor andel invandrare som infödda räknat på alla åldrar. Det skulle också framgå att utrikes födda hushåll betalar mer till samhället än de får tillbaka i form av bidrag."

Lars Persson, redaktör på en känd tidning i Sverige.


70% av alla våldtäkter i Sverige begås inom hemmets fyra väggar och 80% av alla våldtäktsmän har svensk bakgrund enligt en kvinna som jobbade med forskning inom Polisen som jag var på en föreläsning med när jag pluggade sociologi.


För övrigt vill jag upplysa er om att medierna i Sverige använder sig av BRÅ-statistik när de pratar om brott som har begåtts i Sverige, och BRÅ-statistiken baserar sig på antalet anmälda brott i Sverige. Om jag anmäler en killpolare för våldtäkt även om han inte gjort det så kan tidningen använda det som våldtäktsstatistik framöver, vilket för min del ger en skev bild av vad som försiggår ute i samhället. Då litar jag hellre på en kvinna som har statistik som yrke.


Tänkte att det kunde vara bra med lite statistik för att klara ut alla frågetecken, nu när Sverigedemokraterna får så mycket uppmärksamhet i media.