Civilkurage

Civlkurage : "Att ha civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå upp för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen."


Jag har diskuterat civilkurage idag.


Ett ypperligt exempel på varför vi behöver mångkultur, då många svenskar idag är lite för blyga/stressade/passiva för att göra något i en krissituation.


Gång på gång har det uppmärksammats fall där någon från en så kallad främmande kultur har vågat agera i en nödsituation för att det inte finns några alternativ enligt dessa individer, och vilka individer sen!
Jag beundrar det modet starkt.


Det har diskuterats huruvida civilkurage ska lagföras eller inte.
Personligen har jag ingen åsikt i ämnet än.
 Dock tycker jag att man hade kommit en bra bit på vägen ifall man hade undervisat elever i civilkurage. Man hade kunnat iscensätta ett scenario (utan att berätta detta för eleverna), diskutera hur de agerade och lära dem hur man ska hantera vissa situationer. Skolan kan ta dit brandmän, poliser, antimobbningsgrupper osv. som undervisar i vad man KAN göra i en situation där civilkurage behövs.


Jag och min vän mange satt vid ett tillfälle på en gräsplan utanför stadsbiblioteket i Malmö med vår gymnasieskola, för fritidsaktiviteter såsom fotboll, när två killar började putta och trakassera en annan kille. Detta skedde inför en publik på cirka tjugo personer, som alla satt handfallna och betraktade bråket med obekväma miner. Jag och mange reste på oss direkt och gick fram. Mange pratade med de två killarna som hade puttat och skrikit medan jag pratade med grabben som hade blivit utsatt. Det var ingen stor skada som hade skett, det som däremot ständigt förvånar mig är åskådares passivitet.
Jag själv har genomgått en utbildning som kamratstödjare och känner en viss trygghet i att veta vad man kan och bör göra i ett mobbningsscenario. Därför tycker jag att man borde lära ut det till alla skolklasser så att fler känner sig mer säkra i sig själva och vågar gripa in.


 Där kan vi dessutom lära oss mer av andra kulturer och länder, där civilkurage ter sig mer naturligt än det gör i vårt lagomland. Givetvis inte alltid och för alla, men i alldeles för många av fallen.


 Det behövs mer civilkurage och det behövs mer mod i landet.
Mod kan vara att våga titta en främling i ögonen, att ge kassörskan en komplimang eller att hjälpa en granne med sina matkassar.


Man kan alltid börja någonstans. Varför inte börja med medkänsla?

WeMind

Röda korset förlorar vårdupphandling

Så var det bestämt. Behandlingen av tortyroffer ska inte ligga under Röda Korsets ansvar utan nu tar WeMind över. 

Jag kollade lite på WeMind's styrelse för att skaffa mig en bild av vad ledningen bestod av, med tanke på att företaget inte har någon som helst erfarenhet av att ta hand om så pass svåra fall. Detta är vad jag fann:

Om oss

På WeMind arbetar psykologer, forskare och tekniker i nära samarbete. Vår målsättning är att öka tillgängligheten till, och minska kostnaderna för evidensbaserad psykologisk behandling.

Företagets initiativtagare och VD är Urban Pettersson.

  

Vice VD är Christina Carlsson

  

Ansvarig för kliniken är Thomas Tegenmark, leg psykolog.

  

Medicinsktansvarig är Lena Jarheim, spec i Psykiatri

  

Ansvarig för forskning och utveckling är Jenny Koertge, leg psykolog, Med Dr.

Styrelsen

Ordförande Carl Palmstierna*; fd partner Goldman Sachs, styrelseledamot i Elekta, Panopticon, Chinsay och Qbrick

  

Anders Milton; F.d Nationell psykiatrisamordnare och VD för Läkarförbundet

Pia Rudengren; f.d CFO Investor AB, styrelseledamot i Biophausia, Duni, Varyag Resources, Zodiak TV och Swedbank.

  

Anna Settman; VD Aftonbladet Nya Medier

*  Carl Palmstierna är även styrelseordförande för Valbay. "Kapitalförvaltaren och skatterådgivaren Valbay förvaltar flera av Sveriges rikaste familjers förmögenheter."

• Varyag Resources. Ett svenskt börsnoterat skogsbolag i Sibirien.
• Zodiak Media Group är en koncern som producerar och distribuerar TV-program, TV-format, radio, nya medier och film över hela världen. 
• Nu är det klart att SVT:s ekonomidirektör tar över som finansdirektör på Investor AB.
• Chinsay is an independent and privately owned company established in 2000 and a leading Software as a Service provider to the commercial maritime industry. (sjögartsindustrin)
• Goldman Sachs Group, Inc., är en ledande internationell investmentbank. Banken grundades år 1869 och dess huvudkontor är beläget på Manhattan i New York i USA. Banken fungerar som finansiell rådgivare till många storföretag, regeringar och förmögna privatpersoner.
• Elekta är ett vårdföretag med uppdrag att förbättra, förlänga och rädda liv genom att tillhandahålla kliniska lösningar för behandling av cancer och sjukdomar i hjärnan. 
• Qbrick - Europe’s leading Web TV and Mobile TV supplier
• BioPhausia är ett specialty pharma bolag med verksamhet framförallt på den nordiska marknaden. BioPhausia erbjuder generiska läkemedel, originalläkemedel samt nischläkemedel.

Är detta verkligen bättre än Röda Korset? Förvisso att detta bara är investerargrupper och aktieägare, samtidigt tycker jag inte om tanken på att banker och Aftonbladet ska ha en hand i behandlingen av tortyrskadade. Behandlingen har fungerat bra hittills, vilket gör mig så fruktansvärt irriterad på att politikerna hela tiden försöker gå med vinst - även med traumaoffer. För vi borde väl alla veta att ifall man lider av PTSD, ångest och tillitsproblem så blir man snabbare bättre genom att alla man har haft förtroende för byts ut och ersätts av ny personal som inte har tillräcklig kunskap om ens problematik... Eller?

Svenskt "Näringsliv"

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/ungdomsarbetsloshet/konsten-att-strula-till-ett-liv_136378.html

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1505640/Tack-Svenskt-Naringsliv.html


Svenskt Näringsliv vill sänka studiemedlet för studenter som studerar kurser som inte anses vara viktiga för organisationen eller för Sveriges framtid.

"Det finns exempel på att lärosäten anordnar kurser i svampkunskap, kreativ matlagning och tecknade serier. Det är inte effektivt vare sig för den enskilde studenten eller för samhället i stort, anser Svenskt Näringsliv."


Då ska vi se. Flumkurser.

Serietecknare såsom Martin Kellerman (rocky-serien), Charlie Christensen (Arne Anka), Ulf Lundkvist (Assar), Cecilia Torudd (ensamma mamman), Tony och Maria Cronstam (Elvis), Rune Andréasson (Bamse) med flera tror jag har gynnat Sveriges ekonomi. Det kanske bara är jag.

Jamie Oliver åkte runt i England och senare i USA för att lära vuxna att laga mer hälsosam mat som dessutom var kreativ, för att förebygga den ökade fetman i västvärlden alla har fått höra om. "Halv åtta hos mig" ses av mellan en och en och en halv miljon tittare varje vecka i Sverige. Tidningarna tjänar multum på att publicera recept på maträtter och desserter influerade av andra länder, samtidigt som kreativa kockar såsom Leila Lindholm, Anders "Ankan" Lindén och Tina Nordström inte verkar missgynna det svenska samhället.


Svampkunskap kan vara bra att kunna för de som plockar svamp men inte vill dö av svampförgiftning. Bara en inflik.


Har Svenskt Näringsliv fler planer som kan gynna ekonomin? Vi kanske ska sluta motionera eftersom det inte gynnar den svenska ekonomin.

Mitt idealsamhälle

I mitt idealsamhälle så skapar individen samhället, inte tvärtom.

Där bör var individ lyftas upp och ständigt bli påmind om att denne är vacker och kapabel till underverk. Man bekräftar människors särskilda egenskaper, i stället för bedrifter som kan gynna samhället ekonomiskt.

I mitt idealsamhälle läggs tyngden på förebyggande vård, förebyggande hälsa och förebyggandet av brott. Man hjälps åt och lär känna andra kulturer genom personliga möten i stället för att läsa några kapitel i en religionsbok i högstadiet.

Fångar ska rehabiliteras, inte endast avtjäna sitt straff.

Man undervisar i alkoholkonsumtion och rätten att säga nej vid samlag samt egenvård på högstadiet. Man undervisas i första hjälpen och så kallad civilkurage.

Man har husdjur på äldreboende så att våra äldre får en vän att klappa och slipper känna isolation från kärlek.


Pengar bör inte styra ett samhälle, inte heller statistik. Människor bör inte leva under fruktan och med fördomar, utan i stället försöka berika livet genom möten med andra och genom att visa förståelse för varandra.

Jag kan fortsätta i all evighet med mitt idealsamhälle, för verkligheten är att vi - enligt mig - lever i en dystopi idag. Kärlek är inget vi uppmuntras till att prioritera och status verkar vara viktigare än hälsa.

Ätstörningar, missbruk, våldshandlingar osv visar på en sorg och en frustration jag tror att vi hade kunnat förebygga med relativt enkla medel och genom att visa mer medkänsla och förståelse för varandra. Det ska inte vara en svaghet att be om hjälp och stöd, det ska vara en styrka. Narcissism ska inte uppviglas, det ska förebyggas.

Jag låter inget hat slå rot

Favoritinlägg i repris (från Facebook)

Till rasisterna

En tavla blir inte vacker om du målar den med en färg, så varför är vi vackra svarta människor eller vita.
Jag är beige o brun o blå o grön o svart o vit o röd om man kollar ordentligt. 
Det känns så fruktansvärt idiotiskt att döma ut personer utifrån faktorer vi inte kan styra över.
Jag har inte haft chansen att välja vilket kön, vilken hudfärg eller läggning jag föddes som, inte heller vilken religion jag föddes in i.
Vad jag har valt är mina åsikter om mig själv och om andra.
Sitta med skor som är tillverkade i Indien och kläder tillverkade i Kina
med parfym från Frankrike och hårfärg från Tyskland.
Koka ris från Thailand, tillsätta vitlök från centralasien, paprikor från Spanien och gurkor ursprungligen från Indien vid sidan om.
Sitta i en vackert inredd lägenhet med afrikanska masker och persiska mattor, danska fåtöljer och marockanska lampor
och klaga på mångkulturen.
Med kaffe ursprungligen från Afrika, socker ursprungligen från Kina/Indien och kakao ursprungligen från Venezuela har det skapats många fikapauser där man kan diskutera invandrartätheten i förorterna. Jag gratulerar er för er dubbelmoral.
Om inte för ursprungsländerna gällande mat, kläder och inredning
så för att anamma en tysk ideologi för att lyckas bevara Sverige svenskt.
"The only thing that should be sorted by colour is laundry"

Det där med slöjor

Idag befann jag mig i en diskussion om huruvida Niqab borde vara förbjudna eller inte.
Det är en intressant debatt att sätta sig in i och som vanligt vill jag visa på några exempel.

Först och främst vill jag poängtera att jag varken försvarar eller fördömer användandet av Niqab, alternativt Burka - utan vad jag vill diskutera är när samhället bestämmer vad personer inte får gå klädda i.


Här finns lite alternativ på diverse klädstilar:




och slutligen lite modestilar:





Vad jag vill säga är att det finns så många klädstilar där man täcker delar av ansiktet, inte bara inom Islam. Jag kan fortsätta i absurdum med kirurger, austronauter, protesterare, svartrockare, helkroppstatuerade, shaft med hoodie osv osv men jag tycker att jag har bevisat min poäng. Ska man förbjuda en sak bör man överväga att förbjuda resten, annars blir det inte längre en fråga om huruvida man ska se en persons ansikte eller inte utan om religion.

Jag kan tillägga att jag föredrar en Chador framför popikoner som Christina Aguilera:





Hade jag fått välja hade jag personligen alltid burit en Hanfu :)

Är det verkligen svaren som räknas?

Om jag hade kunnat få dela med mig av en visdom som jag tror hade kunnat förändra livet för många så är det vad som har kallats för "imago".
Imago för mig är förmågan att försöka sätta sig in i sin samtalspartners perspektiv.
Att i stället för att utgå från att man förstår allt - lyssna och återberätta vad den andra personen har sagt.

Exempel:

- När du tjatar på mig om disken så känner jag mig otillräcklig.
- När jag tjatar på dig så känner du dig otillräcklig.


Efter egna erfarenheter brukar den diskussionen vanligtvis se ut:

- När du tjatar på mig om disken så känner jag mig otillräcklig.
- Ja men du diskar ju aldrig! / - Diska lite så slipper du höra mig klaga, latmask. / - Jag tjatar inte!

Genom att behöva återberätta vad den andra säger behöver man lyssna, vilket man inte alltid gör i spända situationer. I stället kan man fastna på ett enstaka ord, som nu : tjata. Tjata är ett laddat ord vilket gör att man oftast hamnar i en försvarsställning, och det är inte särskilt många bråk som reds ut när man är arg. Inte för att ilska är något dåligt, det gäller bara att vara konstruktiv.

Det här är absolut ingen predikan, utan det är något jag har märkt har hjälpt mig i min förståelse för andra individer och deras vackra perspektiv. Genom att sluta centrera samtalet kring mig själv och lyssna till andras åsikter och känslor har jag lärt mig så mycket mer om livet.

När jag utgår från vad jag känner, tycker och tänker tar jag ansvar för mig själv, och samtidigt frånsäger mig skuld över hur den andre kan uppfatta vad jag har sagt. Det hjälper också mig att välja mina ord bättre och slippa ångra något i efterhand.
För vem vill säga att man känner att den andra är en skitstövel i stället för att bara anklaga?
Det är mycket enklare och mindre personligt att basunera ut ett "faktum" om någon än att säga att man anser att den andra personen beter sig som en skitstövel.

Det ligger en jäkla tyngd i hur man uttrycker sig dessutom.

- Jag känner att du inte lyssnar på mig just nu.
alternativt
- MEN HALLÅ?! HÖR DU ELLER?!


Så för att summera. Visa den andre respekt genom att visa att du har hört vad hon eller han har sagt och ta ansvar för vad du säger. Det är mina små råd för kvällen :)

Ett lyckligt slut

Barnen har fått permanent uppehållstillstånd!


Å vad jag är lycklig just nu!
All kärlek jag har känt och all hjälp som jag har fått dessa fem dagarna har varit överväldigande.
Jag är så tacksam.

Beslutet om barnens utvisning ändrades enligt Migrationsverket på grund av att Östra Göinge kommun inte hade tagit sitt ansvar gentemot barnen. De hade inte skolat barnen i hemspråksundervisning och kunnat bistå med bättre boendevillkor.

Barnläkarna Lars H Gustafsson och Marie Köhler har gjort ett underbart jobb i att upplysa allmänheten och givetvis Migrationsverket i problematiken med att utvisa barnen och vilken skada de hade kunnat få om så blev fallet. Jag har en enorm respekt för dessa underbara människor och är så tacksam över att de höjde sina röster.


Tack till alla er som skrivit under protestlistan och tack till alla som hjälp mig sprida informationen. Jag förstår att det inte var på grund av min lista som barnen fick permanent uppehållstillstånd, jag vill ändå tacka alla för ert engagemang.

Välkomna hem, älskade barn!

Namninsamlingen

På grund av att jag inte kan dela med mig av ljud får ni lyssna via en video-länk apropå dagens intervju i P4 Malmöhus.

Namninsamlingen finner ni här





Tack till Kalle Oldby som påpekade mitt namn flera gånger så att fler lyssnare kan hitta namninsamlingen.

Jag ber om din hjälp

PROTESTLISTA finns här
I nästa vecka tänker Migrationsverket statuera ett exempel genom att utvisa två ensamma barn, 5 och 9 år gamla, till Makedonien. Pappan är död och mamman har pga psykiska problem och trauman lämnat över barnen till ett barnhem i Lund sommaren 2008.

Anledningen till avvisningen är att barnen anses vara "ankarbarn". Att släktingar kanske vill använda barnen som anledning att kunna söka medborgarskap i Sverige.

Två barnhälsovårdsöverläkare har överklagat domen eftersom barnen med största säkerhet kommer ta skada av utvisningen. Båda barnen pratar svenska och kommer inte kunna göra sig förstådda i Makedonien när de är rädda och saknar den trygghet de lyckats få i Sverige.

Detta strider mot barnkonventionslagen enligt artikel 3, 6, 22 och 27

Under deras vistelse i Sverige har artikel 20, 21 och 25 redan brutits mot.

Nu har jag mailat FN-förbundet i Sverige, BRIS, aktion mot deportation, Ingen Människa är Illegal, Amnesty, Barnombudsmannen och Asylgruppen i Lund. Vi får hoppas att den svenska staten tar sig i kragen och i stället för att statuera exempel om så kallade "ankarbarn" slutar bryta mot internationella lagar, men det ser inte ljust ut. Mitt hjärta brister.

http://www.sydsvenskan.se/lund/article1414614/Barn-riskerar-utvisas-ensamma.html

http://svtplay.se/v/2364418/sydnytt/kritiserar_avvisning_av_barn?cb%2Ca1366518%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1366516%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2364413%2Fsb%2Ck103352%2C1%2Cf%2C-1

Intervju

Här tänkte jag dela med mig av en av mina absoluta favoritintervjuer någonsin.

Noam Chomsky On the Middle East

and the US War on Terrorism

Dissident Voice

July 28, 2002

Videos på youtube finns här (den andra delen finns här)



Om Ni vill läsa intervjun som artikel:

http://dissidentvoice.org/Articles/Chomsky_DV-HotType.htm



Utdrag ur intervjun mellan Noam Chomsky och Evan Solomon

ES: It's no great secret that we function by self-interest. Self-interest is part of foreign policy. We're here to protect our policy, protect the interests of our policy, in this case of the Americans.

Chomsky: Was the self-interest of the American people served by slaughters in southeastern Turkey, or by destroying Vietnam, or by turning El Salvador and Guatemala into cemeteries?

Was the self-interest of the American people served by that? No. The self-interest served by that is foreign policy elites and the power-centers they represent, which are not protecting the American people, they're protecting their own power, profit, dominance and hegemony, like others around the world.

And they count on intellectuals of the Robert Kaplan type to applaud any atrocity they carry out.

ES: How do you respond to the following attitude: We don't want to live with them, we don't want to negotiate with them, we must destroy them, make war against the Taliban, justify the war against the Al Aqsa brigades, we see the faces of our enemies and we should do anything to root them out. How do you respond to that?

Chomsky: I respond to that by saying that there are many evil forces in the world. If we want to stop atrocities, I think it's a great idea to reduce the level of atrocities and violence around the world. The easiest way to do it, simple, is to stop participating in it. If we stop participating in it, we will already reduce the levels of atrocities and violence enormously.

And if we can ever reach the moral level, minimum moral level, of terminating our own massive participation in atrocities, then we can move to another question of what we do about the atrocities of others. And I think it's right to deal with them. So, for example, in the case of I don't want to go off in hysterical rhetoric about we've seen the enemy and this and that, that's childish games that you see in fairy tales.

If we're talking about the real world again, we're back to what Michael Howard was talking about. Yes, there is an enemy. There are people who carry out crimes against humanity. And there are ways to deal with crimes. Not by bombing another country and putting millions of people at the risk of starvation, that's not the way to deal with crimes.

When the U.S. was condemned for international terrorism in Nicaragua, then dismissed the condemnation of the court, and then escalated the crimes and vetoed a security counsel resolution calling on the US to observe international law, the right reaction for Nicaragua was not to say, "we have seen the enemy and have to destroy them, so therefore, let's set off bombs in Washington." The right response was not to reproduce this ridiculous, childish rhetoric. And nobody believes that it was. But if it's wrong for them, it's wrong for us. Again, by elementary moral standards. So, we should ask what's right for them, and what should be right for us. And I think, they couldn't do what was right for them because we blocked it, we're too powerful. But we could do what was right for them and we never even considered it. We're too powerful. Because we don't rise to that minimal moral level. And unless we do, we have no right to talk about good policy, bad policy, right or wrong.

ES: We don't have the right to even talk about it?

Chomsky: Of course not. If you can't rise to the most elementary moral level, you shouldn't even talk about it.

ES: So there's no real policy -

Chomsky: Yes, there is. See, I admire right-wing fanatics who come out straight and say, "Look, I have the power, and nobody's going to stop me, I'll do what I want." That's admirable. They're honest. OK. And in fact, we have two choices, really. We really have two simple choices. Either we can say, look I'm going to be willing to enter the moral agreement. I'm going to be willing to rise to the most minimal moral level, that of the gospels, in fact. I'm going to be willing to do that and in that case, I'm going to apply to myself the same standards I apply to others. That's one choice. The other choice is simple. I'm a Nazi. I've got the force. I've got the power. I'll do whatever I want. If you get in my way, I'll smash you.

De där små djuren

Jag önskar att jag inte var så blödig ibland.

Det finns en massa sevärda dokumentärer som visar vad människan gör mot våra älskade djur.
Filmer som the Cove, The Witness, Save the Primates, Earthlings osv är säkert mycket sevärda men jag tar ställning mot djurförsök och djurplågeri för att jag inte står ut med tanken. Därför klarar jag inte att se hur djur blir illa behandlade, inte ens i undervisningssyfte. Jag kan läsa igenom rapporter men filmer.. nej det går bara inte. Jag hade gärna varit mer aktiv i vissa organisationer om de inte pumpade mig fulla med hemska bilder konstant.
För oss med svaga hjärtan tänkte jag i stället publicera lite statistik över vad Sverige gjorde med djuren 2009.

Låt mig (för er som missar det) påpeka att tidelag inte är olagligt i Sverige. Det är så jävla äckligt. Vi sitter och rynkar på pannorna åt Danmark som har djurbordeller. Här i Sverige är vi smarta nog att ha sex med våra hundar och hästar diskret åtminstone. Grattis.




Kycklingar

I Sverige dödades 75 015 140 kycklingar år 2009. Av dem kasserades 1 510 710 direkt efter slakt. (Jordbruksverkets statistikdatabas)

Läs mer statistik här


Grisar
"År 2009 slaktades 2 969 690 grisar i Sverige.(1) Alla hangrisar kastreras någon dag efter födseln. Ingreppet görs på 4000 grisar varje dag och helt utan bedövning, vilket förstås är mycket smärtsamt.(2)
Hela livet inomhusGrisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar ungefär 50 procent av dagen åt att böka och beta.(6) Bland grisarna i livsmedelsindustrin får de allra flesta aldrig komma ut. "KRAV-grisarna", vilka utgör minde än en procent av alla grisar, får vara utomhus.(11)
Transporter och slakt
Vid ungefär sex månaders ålder transporteras grisarna till slakt. Årligen skadas omkring 14 000 grisar i samband med transporter i Sverige.(12) På slakterierna är gasning med koldioxid den vanligaste bedövningsmetoden för grisar.(13) Grisarna drivs in i en slags hiss som sänks ned i ett schakt med koldioxid för att de ska förlora medvetandet. Grisar upplever obehag och får kvävningskänslor av koldioxid, vilket gör att de kämpar för att ta sig ur hissarna under de 10-20 sekunder det tar innan de förlorar medvetandet.(14) Efter bedövningen dödas grisarna genom att halsen skärs upp och de förblöder, hängandes upp och ner." - länk



Fiskar

"På Oxforduniversitetet i England har forskare bevisat att fiskar kan minnas mycket länge. Laboratoriets försöksfiskar visade sig till och med komma ihåg saker betydligt bättre än marsvin.
— Det förvånar mig inte alls, säger Sverre Sjölander, professor i zoologi och etologi vid Linköpings universitet. Det har vi inom vårt område vetat länge. Fiskar är ryggradsdjur och de har i princip samma sorts hjärna som vi människor, fast mindre. Det finns ingen som helst anledning att tro att de inte skulle känna rädsla, ilska, smärta och panik.
Fiskar har förstås mindre hjärna än vi människor, och den är primitivare.
— Men det är just i den primitiva delen som känslolivet sitter. De upplever obehagliga situationer precis på samma sätt som en hund eller en människa. " - länk








Om du, som jag, tar vid dig av statistiken så finns det olika sätt att agera:

http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/forbjud-palsfarmning <- skriv till stadsministern med hjälp av Djurens Rätt och säg ifrån att vi behöver ta ställning emot pälsindustrin. För listor över snälla läkemedelsbolag : http://www.gocrueltyfree.org/b_shopcrueltyfree.php

Jag själv kollade vilka bolag som inte säljer djurtestade produkter, och listan var tyvärr inte särskilt lång. Märken som Yves Rocher, the Body Shop och Lush är att rekommendera då de inte testar sina produkter på djur. www.buav.org har bra listor över godkända företag, precis som Djurens Rätt. PETA är en känd organisation, men de har för låg standard på vad som räknas som godkänt för min del. Medan Djurens Rätt och the Body Shop garanterar att inga ingredienser ska vara djurtestade, går PETA med på att så länge den färdiga produkten inte är djurtestad är den godkänd. Mja.


http://peacesoap.kissmyface.com/site/peacesoap/candles/

En vacker tvål (här länkat till doftljusalternativet) som går till välgörenhetsändamål. Dessutom är produkterna från Kiss My Face inte testade på djur.

Infiltratörer och moraletik

En fråga jag funderar kring.
Om man är infiltratör och i "tjänsten" begår brott, varför blir man inte dömd?
Mord, hot, misshandel, missbruk etc. Någonstans provocerar man fram brott även om man själv anser sig göra det av rätt anledning eller för att komma till orsaken av problemet.
Att sälja droger till minderåriga tror jag att vi alla kan enas om är omoraliskt, men att låtsas vara en langare och sälja droger och till och med använda droger för att komma åt langare anses vara heroiskt. Att snorta en linje kokain är med andra ord ett tecken på tapperhet så länge du har fått det godkänt av staten. Att snorta en linje kokain utan statens godkännande är ett erkänt brott. Vart drar man gränsen.
Ju mer jag funderar på koncept kring infiltratörer, kontraspionage, angiveri etc ju mer förvirrad blir jag över vem det egentligen är som leker Gud, och varför vi som medborgare så lätt kan acceptera att se vissa personer som hjältar och andra som fiender. En soldat håller ingen styrka i mina ögon, eftersom mord är mord. Mord är aldrig rättfärdigat i mina ögon. Aldrig.
Gång på gång ser vi occidentalism porträtteras som satans påfund. Grupper utkämpar krig som det enligt västvärlden inte finns någon grund för. En person som har uttalat Jihad i samband med en strid är en terrorist, medan fraserna "go with God" och "fight for your nation" är ett tecken på mod och tapperhet.
Själv tror jag inte på gott och ont. Jag tror inte särskilt mycket om våra nationella hjältar heller faktiskt. Jag tror bara att vi behöver känna att vi behöver välja en sida för att känna trygghet. Jag hade bara uppskattat om vi ibland rannsakade våra egna perspektiv emellanåt, och något säger mig att bara för att man får tillstånd från SÄPO, från staten, från Polisen, etc så innebär det inte att man gör rätt.

Kom att tänka på en låt med Against Me! apropå inlägget

Those anarcho punks are mysterious

we're all presidents,
we're all congressmen,
we're all cops
in waiting, we are the workers of the world.
there is the elite
and the dispossessed.
it's only about survival.
who has the skill to play the game for what it's worth,
and reach an obscure kind of perfection.
let's try and keep as much emotion out of this as possible.
let's try not to remember any names.
we'll do it for a country,
for a people,
for a moral vision.
united we'll make them remember
our history.
or how we'd like to be told.
how we like to be told.
we rock, because it's us against them
we found our own reasons to sing,
and it's so much less confusing
when lines are drawn like that.
when people are either consumers or revolutionaries,
enemies or friends.
hanging onto the fringes of the cogs in the system.
it's just about knowing where everyone stands.
all of the sudden people start talking about guns,
talking like they're going to war.
cause they found something to die for.
start taking back what they stole,
sure beats every other option.
but does it make a difference how we get it?
well do you really fucking get it?

Jag är trött på felaktig statistik

Hur många gånger läser man inte tårfyllda debattinlägg om att Sverige är i toppen av de länder som tar emot flest flyktingar? Den statistiken stämmer inte. Jag letade efter fakta och fann följande tabell på Migrationsinfo

Att Sveriges utrikesfödda har en lika stor andel högskoleutbildade än inrikesfödda glömmer man också ofta att nämna.

Invandring 2010 jämfört med 2009 (preliminärt) -3,2 %

Utvandring 2010 jämfört med 2009 (preliminärt) +24,9 %

Valdeltagande utrikes föda 2006 65-69%

Andel högutbildade av utrikes födda 34%

Andel utrikes födda läkare 26,2%

Läs mer:

http://www.scb.se/statistik/UF/UF0506/2007A02/UF0506_2007A02_SM_UF37SM0701.pdf





Vad jag vill ha sagt med detta är att tro inte på gammal statistik.
Sverige har inget att skryta om längre vad det gäller vårt så kallat varma mottagande av flyktingar. Vi har inte en massa "invandrare" från mellanöstern som lever på bidrag.
Jag är så trött på att våra utsatta ska få skulden för Sveriges skattefinansiering.
Arbetslösa, ensamstående, sjukskrivna, flyktingar, papperslösa etc.
Jag som sjukskriven får strax under 7000 i månaden.

"Hos Vattenfall fick dessutom förre vice vd Klaus Rauscher ett avgångsvederlag värt 49,5 miljoner kronor 2007. Hans efterträdare Hans-Jürgen Cramer lämnade efter fem månader. Han fick 20,9 miljoner kronor i avgångsvederlag och 1,5 miljoner kronor i bonus. Det framgår av årsredovisningen för 2007." - Sydsvenskan

Hans-Jürgen jobbade för ett statligt bolag under 5 månader och tjänade 22,4 miljoner för det arbetet. Det är 3200 månadsbidrag för sjukskrivna alternativt socialbidragstagare.

Alltså hade man med den slanten under samma period kunnat betala 640 individer bidrag.
Det kommer ju från våra skattepengar.

Även om vi ibland får läsa om chefers höga löner och politikers skumma avdrag så är det sällan de som får skulden för vart våra skattepengar går, utan den stenen verkar våra invandrare och sjukskrivna få bära för all framtid.

I mina ögon är inte Hans-Jürgen mer värd än Anita, 45, som har två barn och blivit sjukskriven för att chefen på sjukhusavdelningen där hon jobbade inte kände för att avlasta Anita genom att ta in en deltidsanställd personal till. Dock verkar han vara mer värd än Anita i samhällets ögon eftersom majoriteten av samhället utgår från statistik de inte orkar ifrågasätta.

Jag är trött på dessa fördomarna. Jag tänkte sätta mig in och göra ett stort arbete om hur mycket av skattepengarna som går till saftiga bonusar och alldeles för höga löner för chefer inom statliga bolag, samt till politiker. Dock var det för svårt för mig att gräva runt i, samtidigt som jag blev förtvivlad när jag läste om vissa löner.


Ifrågasätt statistik och påstående, kära människor.
Jag är nästan övertygad om att fler skattepengar går till löner och liknande för företagschefer inom statliga bolag än till våra flyktingar.

Idag har det hänt grejer

Jag blev så ledsen när jag läste en artikel om hur Utförsäkrade tvingas till härbärgen att jag började gråta. Det är en bedrövelse att läsa och framför allt för de stackars själar som tvingas genomlida det helvetet som inte ska behöva finnas. Jag blir så arg på staten som har vägrat inse att vi har hemlösa minderåriga, så till den milda grad att det inte ens finns statistik (vilket de började jobba på tidigare i år). Hur man kan blunda för något så pass allvarligt gör mig fly förbannad, och återigen ledsen.
Dock med tanke på Reinfeldts citat borde jag inte förvånas:

‎"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras."

Lite senare idag fick jag förfrågan att bli admin för en grupp på Facebook som heter "Vi som stödjer dom som är ensamma", vilket är först och främst ett underbart intiativ men även en vacker tanke som absolut kan fungera i praktiken.

Det väcker många frågor hos mig. Främst med alkoholen. Tänk om alla svenskar hade donerat de pengar som de skulle spenderat på alkohol till de hemlösa i stället, till exempel.
Jag kommer som alla andra år ha en vit jul, men jag förfaras av tanken på alla onödiga pengar som spenderas på rent ut sagt skitsaker. Man hade kunnat använda pengarna till så mycket bättre saker än vad som finns där ute. Alla förtjänar vi något, det jag syftar på är presenterna som egentligen inte tjänar något syfte. Allt onödigt man köper bara för köpets skull.

Jag har donerat 250 kronor till Malmö Stadsmission idag. Det räcker till julbord för 5 personer. Det kommer värma mig på julafton, den mest hatade helgen på mitt år.

Jag hoppas att ni också gör vad ni kan för att stötta och hjälpa. Ni kanske inte känner lika starkt för våra hemlösa, men det finns fler grupper där ute som behöver ert stöd.

Jag har även donerat kramar via Röda Korset. Det finns mycket fint man kan göra där ute.

Lycka till :)

Tom Gabel

Sitter och kikar på lite intervjuer med Tom Gabel, och njuter av att ha ljud på min dator.
Han har så bra åsikter den mannen. Det här klippet är bara när han larvar sig med intervjuaren men jag gillar det i vart fall. (Han jämförde att vara i ett turnerande band med att vara i ett förhållande, och intervjuaren frågar vem av bandmedlemmarna han helst hade föredragit att vara intim med i så fall):


Jag citerar hans svar till varför han döpte Against Me!'s senaste skriva till 'White Crosses':

"Around the corner from the house I was living in there was a church. On the church lawn - 4000 white crosses all about 1 foot high of the ground called 'the cemetery of innocence', one cross represented every abortion that happens in America every day.
I would daily kind of fantasise about smashing all of those crosses into the ground."


Ja du, jag är nog lite kär i den mannen. There, I've said it.


Tack till Tom.

Vadan detta, staten?

Varför är det så att när det ska diskuteras skatter och annat, som om Reinfeldt vore någon som slitit sig loss från staben hos prins John i Robin Hood, så finns Moderaternas kommentarer överallt. Ögonen svider och när man blundar ser man dollartecken och stora blå M överallt.
Nu behöver dock Sveriges tredje största stad bli sedda och känna att vi har lite stöd, men stadsministern finns ingenstans i närheten. Är han rädd för att bli skjuten eller är det limousine-turen från Sturup till Polishuset som tar för lång tid? Jag har tappat bort mig totalt i det här. Vart fan är våra ledare när vi hade kunnat behöva dem, åtminstone bara symboliskt. Nu röstade inte jag på vår nuvarande stadsminister och har aldrig haft särskilt mycket förtroende för honom, bland annat med tanke på böckerna han har skrivit som t. ex Det sovande folket och Nostalgitrippen där han verkade vilja bli känd med hjälp av lite förtal.
Hursomhelst. Vart är du, stadsministern? Säg åtminstone vart du gömmer dig och varför, så slipper jag sitta och fundera.
Det kanske är som han skrev i Det sovande folket : "Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd."
Tack för stödet, hörredu. Jag tror att jag hellre letar tröst hos vår älskade Dallas.

Tankvärt

Tittade precis på filmen The Joneses med Demi Moore och David Duchovny.
Det var ingen film som var särskild bra gjord eller fångade mitt intresse till fullo, men själva idén till filmen var riktigt bra.
Filmen handlar om en familj som verkar ha allt. De har pengar, de har prylar och ser lyckliga ut. alla vill vara dem. Det hela är en enda stor charader för att kunna öka försäljningen på vissa prylar. Möbler, kläder, golfklubbor etc etc säljer som smör pga den här familjen som alla vill efterlikna. Efter en tragedi bland en av grannarna får en av "familjemedlemmarna" nog och vill inte jobba som någon skådis längre.
Bara tanken är inte så långt bort från verkligheten om man tänker efter. Den perfekta familjen syns överallt, och många kändisar är sponsrade av företag. Filmen tog bara det hela ett steg längre och det var en skrämmande tanke att se hur lätt folk försöker imitera en livsstil bara för att man är ute efter lyckan som de kan associeras med.

Musik

Jag tycker det är så fruktansvärt intressant hur olika vi lyssnar på musik.
En gitarrist lyssnar kanske efter ackorden, en sångerska lyssnar efter tonarter och en trummis lyssnar efter takter. Jag är hängiven låttexten (och dova ljud, varför vet jag inte).
Som många av mina läsare vet så är en av mina favoritband Against Me! och Tom Gabels låttexter kan röra mig till tårar vid vissa tillfällen.
En av mina favorittexten tillhör låten "Tonight we're gonna give it 35%"

I thought I knew
who everybody was just by looking at them
my heart is anywhere but here

And how tired I was from the past couple weeks ,
from the past couple years, well it hit me all at once
on a balcony overlooking nothing
with snow falling all around
well I, I called just to say good night

And you hadn't done anything wrong
really, it's me not you
I can't believe how naive I was
to think things could ever be so simple

And can you live with what you know about yourself
when you're all alone behind closed doors
the things we never said but we always knew were right there


Det säger mycket om oss människor tycker jag. Om hur olika perspektiv vi har. Det jag hör kanske inte personen brevid mig tar till sig av, och det jag njuter av kanske låter som skrik och vrål i någon annans öron. Så är det nog med all form av kommunikation egentligen. Man utgår från sitt eget, och tar någonstans för givet att resten av världen delar den bilden. Det är skönt ibland att se saker från någons annans perspektiv. En övning som hjälper mig, apropå musik, är att jag lyssnar på en låt - sen lyssnar jag på ett trumsolo, sen på låten igen. Man kan göra samma sak med gitarriff eller skönsång. Vad som helst. Det är mäktigt att byta perspektiv helt enkelt.

Idag har jag fått se en bit av världen ur någon annans perspektiv, det vill säga bilder.
Därför tänkte jag dela med mig av några av dem till dig, kära läsare. Cred till Cuban Gallery på FlickR, som låter oss få ta del av deras form av konst.