Tova

Tova (PhotoPeach)

  

Idag lyssnade jag på Boy George - Everything I own

och saknade Tova lite extra. Låten handlar ju om oss två.

You sheltered me from harm.
Kept me warm, kept me warm.
You gave my life to me.
Set me free, you set me free.

Of all the years I ever knew,
those finer ones I spent with you.

I would give everything I own.
Give up my life, my heart, my home.
I would give everything I own,
just to have you back again.

You taught me how to cry.
I don't know why, just don't know why.
You told those lies to me.
You set me free, you set me free.

Of all the years I ever knew,
those finer ones I spent with you.

I would give everything I own.
Give up my life, my heart, my home.
I would give everything I own,
just to have you back again. 

Just to hold you once again.

Min finaste kisekatt. Jag saknar dig så.  

Inspiration without borders

Jag brukar vara inne och kika på deras hemsida, och tänkte visa er som söker efter lite inspiration några bilder från sidan som jag älskar.

Är ni intresserade finner ni deras hemsida här

Jag älskar Banksy. Fast sen igen, vem gör inte det?






Vi behöver alla lite inspiration emellanåt.

Tänkte avrunda inlägget med en låt som jag blir rörd av, bara för att den är så jäkla bra.

Byther Smith - Come On In This House

Tom Gabel

Sitter och kikar på lite intervjuer med Tom Gabel, och njuter av att ha ljud på min dator.
Han har så bra åsikter den mannen. Det här klippet är bara när han larvar sig med intervjuaren men jag gillar det i vart fall. (Han jämförde att vara i ett turnerande band med att vara i ett förhållande, och intervjuaren frågar vem av bandmedlemmarna han helst hade föredragit att vara intim med i så fall):


Jag citerar hans svar till varför han döpte Against Me!'s senaste skriva till 'White Crosses':

"Around the corner from the house I was living in there was a church. On the church lawn - 4000 white crosses all about 1 foot high of the ground called 'the cemetery of innocence', one cross represented every abortion that happens in America every day.
I would daily kind of fantasise about smashing all of those crosses into the ground."


Ja du, jag är nog lite kär i den mannen. There, I've said it.


Tack till Tom.

Tova

Idag är det Tovas födelsedag. Tova var min själsfrände. Hon var mer än en katt för mig. Jag har varit utan henne i fyra år men det går inte en dag utan att hon finns i mina tankar. Jag trodde att saknaden skulle lägga sig efter ett tag, men den kommer nog alltid finnas kvar. Ett litet hål i hjärtat men samtidigt tackamhet över att få ha varit en del av hennes liv den korta tiden som hon fanns här nere på jorden. Precis som alla andra av hennes födelsedagar så regnar det ute.
Min fina Tova. Jag älskar dig så. Jag saknar att sova med dig, du kunde inte sova utan att ha din tass i min hand. Du var min ängel, min prinsessa och ingen kommer någonsin kunna ta din plats i mitt liv. Jag hoppas att du äter aprikoskräm med grädde uppe i ljuset. här nere på jorden faller regnet som om någon sörjer med mig. För tro mig, jag sörjer dig. Jag är inte givmild nog att vilja ha dig någonannanstans än i min famn. Förra året hittade jag ett av dina hårstrån och var nästan i sjå med att rama in det, bara så jag kunde få ha kvar en bit av dig. Ikväll ska jag tända ett ljus för dig och titta på gamla filmer med oss två. Jag saknar dig så, Tova. Jag kommer hem en dag i framtiden, tills dess får du ta hand om dig. Matte älskar dig.

Kära lilla bloggen

Nu har jag varit en slarvpelle och glömt att skriva här. Har skrivit på så många andra ställen att bloggen föll bort på prioriteringslistan.

Jag har börjat på ett litet projekt som har gett mig mycket hittills. Jag har börjat "utreda" mina fördomar, för närvarande gentemot kändisar, och motarbetat dem. Jag tog kändisar som jag hade något emot på grund av rykten och antaganden. Exempelvis Angelina Jolie. Jag har haft fördomar mot henne, som jag denna veckan har motarbetat med goda resultat. Just nu sitter jag och tittar på en massa intervjuer från "Inside the Actors Studio" som hålls av James Lipton, och där lär jag mig en massa om diverse kända figurer. Det känns befriande att kunna släppa fördomar, även om de inte verkade tynga mig från början. Det var inte förrän jag började ifrågasätta min fakta som jag kunde släppa taget och tänka på annat. Låter kanske snarare som en predikan än ett förslag, men det hjälpte mig i vart fall. Ju mer fördomar och förakt jag sållar ut desto bättre känner jag mig som människa, och även om jag känner orättvisa i många frågor så kan jag åtminstone sålla ut fördomarna som inte har någon verklig grund. Ett bra citat från John Travolta följer. Hoppas ni alla mår bra.

Bill Gates

Läste idag att Bill Gates kommer att donera tio miljarder dollar under en tioårsperiod till forskning och distribution av vacciner till befolkningar i världens fattigaste länder.
Både Bill och hans fru Melina har hjälpt till med att donera pengar till bland annat poliovaccin och jag blir rörd när människor med mycket pengar delar med sig till de som inte har det lika bra ställt.
Så tack Bill, och tack alla andra generösa människor.




En annan glädjande nyhet är att Kit Kat blir Fairtrade-certifierat från och med januari.
"Cirka 6 000 odlare inom kakaokooperativet Kavokiva i Elfenbenskusten kommer direkt att gynnas av konverteringen. Kavokiva bildades 1999 och blev Fairtrade-certifierat 2004, men har fram till idag endast sålt en mindre del av sin produktion som Fairtrade. Nu ökar försäljningen markant - till ekonomiska villkor som innebär att produktionskostnaden som lägst ska täckas - liksom summan av den Fairtrade-premie som odlarna kan investera i utbildning, hälsovård, ökad miljöhänsyn och verksamhetsutveckling."

Polis polis potatismos

Dagens mathandlande:

Jag och Magnús, relativt hungriga och fast beslutna om att handla trots kyla, tog idag bussen till ICA Maxi som så många gånger förut. Trots att vi frös hade vi gett oss tusan på att handla mat, med livet som insats nästintill!
Vi tog en kundvagn och begav oss ut på äventyr där vi upptäckte både den ena makalösa produkten efter den andra. Jag, som nyligen läst fruktansvärt mycket litteratur kring näringslära, viftade febrilt med armarna och predikade om faran med glukos och vad Magnús bör tänka på (även om han förmodligen inte hade bett om min åsikt från början).
Efter en halvtimmes runtfarande i butiken började vi äntligen bli klara och gick till snabbkassan då vi, som så många andr,a har upptäckt finessen med scanningsapparaterna. Jag tror att Magnús känner sig lite som James Bond när han får gå runt och scanna in alla varor. Jag hade ljugit om jag sa att jag inte ser en liten bestämd ljusglimt i hans ögon varje gång den lilla plastmakapären ger ifrån sig ett "pliip". Väl framme vid kassan blev det avscanning. Givetvis. Sura och purkna fick vi packa upp, packa om och packa ner alla våra matvaror. När vi rullade ut kundvagnen, inte alls lika muntra i hågen, tittade vi på varandra med sorgsna blickar när vi såg snön sakta falla utanför och isens rodnande glitter på asfalten.
Vi beslöt oss för att göra som de flesta av oss fattiglappar bara brukar drömma om, och ringde en taxi.
Jag som alltid tycker att det är ett litet aventyr i sig att åka taxi eftersom man oftast får lära sig en massa om taxichauffören, i alla fall jag som ställer tusen frågor. Idag träffade vi dock inte på en muntergök till chaufför utan en trött man som förmodligen tyckte att jag ställde för många frågor och att vi hade för många matkassar. Hoppas han får en bättre kväll i stället. Väl framme vid huset hade vi fyra våningar att gå upp för och 2 papperskassar, två plastkassar (alla knökfulla), ett storpack med maskindiskmedel, och papper i alla dess former att bära. Jag och Magnús tittade på varandra med tårar i ögonen och började smida planer på hur vi skulle få upp allt det där för trapporna.
Det slutade med att jag bar fyra rullar hushållspapper innanför ryggen på min jacka, en kasse i var hand och Magnús hade några pappersrullar under armen, en trasig papperskassa i famnen och en tung papperskasse i handen. Manges byxor fastnade i dörren, papperskassen gick som sagt sönder, mitt byxbälte släppte så jag hade mina byxor nere vid mina knäveck och vi skrattade båda så vi skrek i trappuppgången.

Vem har sagt att handla mat inte är en konstart? Haha :)

All is full of love

Ibland känns det som att jag har ett litet utrymme inuti mig själv som lever ett eget liv. När jag lyssnar på viss musik, målar eller ser på vissa filmer så försvinner jag in i något sorts omedvetande. Jag slutar tänka och bara finns. Det är där jag trivs som mest. När jag får rita och sluta tänka, låta handen göra vad den är menad till att göra.
Eller när jag lyssnar på musik (som nu med Björks album "selma songs") och bara andas. Det blir så meditativt på något sätt. Som en paus från all stress och rädsla. Inga krav, inga planer, inga misstankar, ingen sorg, ingen saknad.
Bara ljud och intryck och en inre bild jag inte behöver tolka. Det kanske är konstnärssjälen i mig som tar över, eller så är det bara någon slags törstan efter lugn. Oavsett är det skönt med lite pauser i vardagen. Jag kan försvinna i flera timmar, men å vilka underbara timmar det är.

Michael Jackson

Nu har jag precis tittat klart på "Michael Jackson - 30 år som artist " som visades på svt där Michael Jackson blev hyllad av duktiga musiker och uppträdde tillsammans med sina bröder igen efter 20 år.
Ja jag erkänner att jag fällde några tårar, och ja jag erkänner att jag dansade med till Billie Jean.

Häromdagen satt jag och läste på lite om donationer som kändisar har gjort till diverse välgörenhetsorganisationer, och Michael Jackson har toppat dem alla med upp emot otroliga 500 miljoner dollar som han har skänkt under åren.




Här är några fina saker som han har gjort genom åren:


May 6, 1992: Michael defrays the funeral-expenses for Ramon Sanchez, who was killed during the Los Angeles riots.


March 1995: Little Bela Farkas received a new liver. Michael and Lisa Marie met this 4-year-old boy during their trip to Hungary in 1994. Michael did everything to help Bela, whose only chance to live was getting a new liver. The Heal The World Foundation covered the surgery and the cost for caring.


October 1996: Michael visited a hospital for mentally challenged children in Kaoshiung, Taiwan and offered 2,000 free tickets to the sold out performance in Kaoshiung.


November 7, 1996: Before his first concert in Auckland, New Zealand, Michael fulfills the wish of little Emely Smith, who is suffering from cancer, who wants to meet Michael.


September 1998: Michael meets 5 year old Aza Woods, who suffers from cancer, at the Hilton Hotel in Las Vegas.



Han gjorde så fruktansvärt mycket och människor förundrades över hur han inte hade mer pengar än vad han hade.
Inte konstigt om ni frågar mig med tanke på att han donerade så gott som allt han tjänade ihop, särskilt med sina konserter. Underbara man. Underbara artist. Ikväll ska jag tända ett ljus för våra ensamma själar där ute i världen och lyssna på "You are not alone" och "I'll be there".

Ta hand om er

Födelsedagen

Det blev en lugn födelsedag.
Fick fina presenter och snälla meddelanden i alla dess former.


Drog hem till morsan och lagade oss en svamppaj med en god chokladkaka till efterrätt.
Mycket lyckat får jag då säga :) vi spelade dessutom sällskapsspel vilket jag inte tror att vi har gjort i vår familj på 5-10 år.
Freja fick ett tuggben dagen till ära, så även hon verkade nöjd med dagen.

Jag vill tacka alla er som har mailat, skickat meddelanden, sms, kort och som ringde på min lilla dag.





Fick fyra kuddar av morsan och Anders. Känner mig som en prinsessa :)





Särskilt tack till Malin som träffade mitt hjärta lite extra hårt med sin fina present :)

Onsdag

Idag (onsdag) hade jag min farbror Lars över på besök under hans Sverigeresa.

Vi pratade gitarrer, livsåskådningar, släktforskning och mycket mer. Det var härligt att få träffa min farbror igen efter alla år och jag blev imponerad över allting som han har lyckats åstadkomma under sitt hittills rätt korta liv, trots hjärtfel och dylikt.


Inlikar med dagens citat:
I guess I just picked a whole bouquet of oopsie-daisies

Malin

idag fick jag en tår i ögat.
Min fina Malin hade skrivit en dikt till mig på Facebook som jag mer än gärna delar med mig av:


Men jag tänker på dig dag och natt
och skickar ett och annat skratt
som ditt hjärta kan få glädje av
mitti detta mörkerhav.
Men du, min ljuspunkt, alltid glimmar
trots det kalla regnet stimmar
nedåt från grå molnmaräng
likt en liten visrefräng
föralltid dig jag nynna ska
min vänskap är din att ha
Så puss och kram och du!
Jag älskar dig igår, idag, just nu.

Puss vapjon!



Min älskling. Tack så mycket :) Jag kan inte vara sämre så här får du en dikt tillbaka:



Det är i dina ögon jag får tindra
ditt leende min sorg kan lindra.
Jag känner mig så värdefull
inför dig jag faller omkull.
Men du, mitt hjärtas fröjd, alltid glänser
med styrka, kraft och utan tidsgränser
trots denna mörka nattens kyla
får din kärleksglöd mig att yla.
Kom så torkar vi några ledsna tårar
och dansar runt som två små dårar.
Jag älskar dig så, min fina Malin
du är världens bästa chokladpralin!

Puss guljon!



och puss till resten :)

Vardagshjälte

Jag har startat en grupp på Facebook som heter "Vardagshjälte" som är vad den heter.
Jag har tröttnat på svensk media och vill få oss att leta efter det positiva i vardagen i stället för att klaga och oroa oss över en massa problem som står på framsidan av Expressen. Om en människa har dött av vaccinationen för svininfluensan pga sin hjärttransplantation medan hundra tusen har mått prima kanske det inte är den där personen vi ska diskutera kring middagsbordet? Om ett barn blir misshandlat kan vi tända ett ljus för barnet och se till att inte slå våra egna eller andras barn utan trösta de som behöver det i stället. Ha ett öppet sinne och visa medkänsla så hittar ni lättare kärleken där ute.

Lycka till! Jag tror på dig.

Maskerad

I lördags hade jag maskerad/födelsedagsfest.
Magnús, Jenny, Tobias, Fredrik, Christian, Freja och jag hade en riktigt trevlig kväll med mycket skratt och små uppdrag. Vi ritade självporträtt och lekte charader och diskuterade film. Det var en bra stämning i vår lilla skara.
Jag blev lite besviken på att vi blev så få med tanke på hur många jag hade bjudit från början men sånt löser sig.






Temat var Hattar så givetvis fick Freja en liten hatt hon med!




Tobias, Jenny och jag mitt uppe i något hyss.




Christian, Fredrik och Magnús såg så stiliga ut så!






Tack för att ni kom, sötnosar :)

Idag kom Anders o morsan förbi och hjälpte mig snickra ihop min himmelsäng.
Blev riktigt nöjd med resultatet :) Nu fattas bara lite fina tyger, och det är ett litet äventyr i sig. hittade jättefina tyger till ett bra pris men sen tillkom frakten med multum, så där rök det alternativet.
Hmm, får örla runt på stan framöver och kika runt lite. Tjoa gärna till om ni har några bra tips på tygaffärer!

vilken mäktig dag

Idag har det hänt grejer i mitt liv.

Jag satte mig och läste självbiografin om Benny Rosenqvists liv.
En, i mitt tycke, superintressant och kärvänlig bok som jag uppskattade att läsa.
Efter Bennys självbiografi blev jag sugen på att lära mig lite mer om personliga guider, det lät så tryggt, och mitt i mitt letande efter en passande bok snubblade jag över en bok jag velat läsa i flera år men glömt bort i bokhyllan.
Don Miguel Ruiz - Fyra Grundstenar Till Ett Bättre Liv.
Så fruktansvärt bra bok. Den ändrade mig märkte jag.
Den rekommenderas starkt! Minsann och dar, men då tycker jag att ni får läsa hela annars är den inte lika klockren.





Väl ute i stormen efteråt stod jag först och vantrivdes med vindarna, tills jag sa "hej vinden" och log.
då fick jag syn på ett kastanjeträd med en massa guldklimpar. Det var dagens "åh"-upplevelse.

Jag orkar inte

Jag tittade i några damtidningar häromdagen och blev förundrad över alla signaler som sänds ut.

På den ena sidan är det en hobbyanorektiker med ett kilo smink och ett kilo hårspray som ska visa upp en klocka.
Det känns inte som konst över huvud taget. Varför behöva en modell för att visa upp en klocka?
Hursomhelst, på nästa sida finns där en artikel om hur du skaffar dig bättre självkänsla. Artikeln drog inte upp den mest uppenbara faktorn som hade varit att slänga ut tidningen genom fönstret, utan den drog upp alla gamla klyschor som man inte längre reflekterar över.
I nästa del skrevs det ivrigt om vilken hudlotion som var bäst för din hy, för att få hyn att se "ung och spänstig" ut. Jag förstår inte hur en tidning där man, inte ens subtilt kan tilläggas, ständigt påpekar att du som läsare inte duger som du är, fortfarande kan få prenumeranter.
Hur tröga är vi egentligen som läsare? Prenumerera på en tidning som kränker oss som individer bara för att få handfasta tips om hur man förför sin respektive och vilken epilator som har säsongens färger.

Nej fy fan säger jag. Du duger bra som du är, kära läsare. Du behöver ingen lotion för att jag ska tycka om dig

James Tanner

Jag satt och slötittade på TV när James Tanner dök upp i "ready set cook". Han inspirerade två brittiska tjejer att laga sin egen mat i stället för att köpa hämtmat. Det var kul att se hans iver och hur han använde sina cooking-skills till att imponera på de små töserna. Med sina tindrande ögon och sin lökhackarvana tog han nog dem båda med storm.
Det känns lite som att kika på Jamie Oliver när jag ser James sätta fart, och det behöver nog britterna. Lite glada grabbar med för mycket energi och ett stort flin på läpparna som sätter fart på latkorvarna där borta. Heja James (och heja Jamie givetvis)!

R.I.P Patrick Swayze

Jag känner mest med Patricks fru Lisa.
De träffades trots allt 1969. Stackars kvinna.

Idag har vi förlorat ytterligare en ikon.
Hoppas han gick bort i frid, trots cancern och smärtan den tillförde.

mr postman

Jag tyckte synd om vår brevbärare. Han får gå upp för trappa efter trappa ooch allt han får läsa på dörrarna dagarna i ända är "ingen reklam tack! men gärna samhällsinformation" "ingen reklam tack, men gärna ikea-katalogen" "ej reklam! inte metro bostad heller!" så jag tänkte göra hans dag lite mer dräglig med en trevlig lapp. Hoppas han uppskattar det.