Jul

Tomma kvartingflaskor med Renat står uppradade, tomma. Ölburkar i tjugotal står huller om buller, tomma. Det stinker om dem. Sprit i vattenflaskan, vin till maten. Ingen riktig julmat eftersom man skulle ha råd med sprit. Ingen riktig julgran utan lite julpynt här och där, som om man försökt städa undan julen men glömt kvar några arrangemang.
Ett ljus som håller på att brinna ut står och flämtar på tv-bordet. Skitiga tallrikar står staplade som för att bevisa att man har ätit lite mat de senaste timmarna. Glas med några stänk fortfarande kvar i lyser i sitt kollektiv. Vaga röster hörs från tvn där man ser välklätt folk med glada miner och vita fuskpälskragar.
Ibland hörs mobilens sms-signal med meddelanden om en God Jul och att avsändaren inte fick de par jeansen hon ville ha eller att kalle anka var lika trist som alla andra jular.
Kvar i soffan sitter en flicka, fortfarande barn på papper men med en sliten själ som redan blivit så gammal att den har hunnit reinkarneras.
Högljudda snarkningar hörs från sovrummet längre bort i stugan. Utanför piskar snön och vinterfåglarna äter upp de sista hasselnötterna. På golvet lite presentpapper och julrim på kuvertpapper. En och annan halvtom godispåse ligger på tv-bordet.
Nu är det dags att diska och städa. Klockan ska snart slå fem och dottern passar på att städa undan innan fadern vaknar. Snart kommer telefonen ljuda från modern som saknar sin dotter och tycker synd om sig själv som har en frånvarande familjemedlem under högtiderna.
Dottern ställer sig för att skrubba den flottiga spisen och skölja ur några tomma ölglas. Ramlösan är snart slut. Ångesten växer sig större i bröstet och inne i magen hugger en tomhet sig fast.
God Jul. Fylld med skam, förhoppningar, tröstlöshet och stela leenden. Fylld med tro på att det kommer bli bättre, fylld med potentiella utsagor om vad som ska sägas om vad som hände under julafton i stället för vad som verkligen pågår. Inga svar på sms från vänner. Inga jullåtar och juldofter.
God Jul. God Jul. God jävla jul.



Nu är dottern tio år äldre men känslorna är fortfarande kvar under julen. Många erbjuder mig en plats med julstämning och sällskap, men sorgen är fortfarande för stor för att orka hantera under dagen i ära. Mina julaftonar brukar bestå av filmer och lite godis. Jag vill fira min jul själv med mina djur. Då slipper jag hugget i magen och jag kan vifta lite på tårna. Idag har jag känt len päls under mina fingertoppar och blundat nöjd när jag smakat chokladglass. Det passar mig bättre än en julafton. Jag unnar er som uppskattar julstämningen en riktigt fin jul och jag lider med alla barn och vuxna som känner sig extra sårbara denna dag. Ni finns alla i mitt hjärta.

Idag har det hänt grejer

Jag blev så ledsen när jag läste en artikel om hur Utförsäkrade tvingas till härbärgen att jag började gråta. Det är en bedrövelse att läsa och framför allt för de stackars själar som tvingas genomlida det helvetet som inte ska behöva finnas. Jag blir så arg på staten som har vägrat inse att vi har hemlösa minderåriga, så till den milda grad att det inte ens finns statistik (vilket de började jobba på tidigare i år). Hur man kan blunda för något så pass allvarligt gör mig fly förbannad, och återigen ledsen.
Dock med tanke på Reinfeldts citat borde jag inte förvånas:

‎"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras."

Lite senare idag fick jag förfrågan att bli admin för en grupp på Facebook som heter "Vi som stödjer dom som är ensamma", vilket är först och främst ett underbart intiativ men även en vacker tanke som absolut kan fungera i praktiken.

Det väcker många frågor hos mig. Främst med alkoholen. Tänk om alla svenskar hade donerat de pengar som de skulle spenderat på alkohol till de hemlösa i stället, till exempel.
Jag kommer som alla andra år ha en vit jul, men jag förfaras av tanken på alla onödiga pengar som spenderas på rent ut sagt skitsaker. Man hade kunnat använda pengarna till så mycket bättre saker än vad som finns där ute. Alla förtjänar vi något, det jag syftar på är presenterna som egentligen inte tjänar något syfte. Allt onödigt man köper bara för köpets skull.

Jag har donerat 250 kronor till Malmö Stadsmission idag. Det räcker till julbord för 5 personer. Det kommer värma mig på julafton, den mest hatade helgen på mitt år.

Jag hoppas att ni också gör vad ni kan för att stötta och hjälpa. Ni kanske inte känner lika starkt för våra hemlösa, men det finns fler grupper där ute som behöver ert stöd.

Jag har även donerat kramar via Röda Korset. Det finns mycket fint man kan göra där ute.

Lycka till :)

Det där med cyberspace

För tillfället känns det som att Facebook har tagit över internet.
Det finns sällan uppdaterade bloggar, inga nya bilder på bilddagboken, inga fler mail i inkorgen, ingen intressant själ inne på diverse communities utan alla sitter och uppdaterar frenetiskt på Facebook. Mig inklusive.

Jag har börjat med en kombination av att pyssla och titta på film samtidigt. Det funkar väldigt bra och extra mycket blir gjort utan att man behöver få dåligt samvete över att man har glott på film hela dagen. För tillfället är jag i fullt sjå att rädda en klänning jag köpte på myrorna häromdagen.
Second hand är bra grejer får jag säga. Köpte 6 plagg kläder för 400 spänn, det är rimligt pris för mig. Vanligtvis blir det tradera först, men igår var Sonja vänlig nog att skjutsa mig till myrorna. Där finns allt möjligt kul. Igår fann jag en kåpa som jag tummade på. Det var nog tur att den var dyr, annars hade jag impulsköpt den och känt mig mystisk här hemma utan någon egentlig anledning. Den är inte så praktisk att ha på hundpromenaden och lajv är inte riktigt min grej. Fast kåpor, det är grejer det!
Det är nästan så man ska fixa sig en själv, men mönster är inte det lättaste att hitta tyvärr.

Den här var underbar, men det saknas klockärmar. Grr.

Det får bli att leta vidare.

Lite om böcker

Hittade ett roligt frågeformulär på internet som jag snodde lite utdrag från. Ni är välkomna att kopiera och svara själva :)

Favoritbok i barndomen?
Petter och hans fyra getter!

Vad läser du just nu?
En rapport från SRHR om våldtagna mäns ordlöshet


Vad har du för tillfället hemlånat från biblioteket?
Jag har för tillfället 7 lånade böcker, men bara för att visa bredden så skriver jag titlarna här:

* Street logos
* unga förövare - sexuella övergrepp och behandling
* Body Type - intimate messages etched in flesh
* 101 pojkar - en studie om sexuella övergrepp
* Hundmassade & stretchning
* Teckna djur
* Drömfångare du kan göra själv


Föredrar du att läsa en bok åt gången eller flera på en gång (slalomläsning)?
Flera samtidigt

Skriver du någonsin i bokens marginaler?
Ja absolut, om jag äger den

Vad inspirerar dig att rekommendera en bok?
Att jag har lärt mig något av den

Favoritgenre?
Facklitteratur

Genre du sällan läser (men önskar att du gjorde oftare)?
Självbiografier

Har du någonsin läst en självhjälpsbok?
Om jag har, de är oftast jäkligt intressanta

Favoritkokbok?
Min egen samling, annars gillar jag att sukta över bilderna i min chokladbok. Heh.

Mest inspirerande bok du läst i år (fakta eller fiktion)?
Väldigt många egentligen, en bok om bildterapi bland annat.

Favoritpoet?
Bob Hansson, dock finns det alldeles för många för att behöva välja bara en

Hur många böcker brukar du ha lånade från biblioteket samtidigt?
Ett tiotal

Hur ofta brukar du återlämna böcker till biblioteket olästa?
Tja, eftersom jag inte lånar skönlitteratur streckläser jag inte direkt böckerna, men jag kollar igenom allihop. Det brukar sällan finnas någon orörd som jag lämnar tillbaka utan att låna om.

Nämn en bok du inte kunde/ville avsluta?
Kommer inte på någon direkt. Jo, "Tillsammans: om medkänsla och bekräftelse" av Anna Kåver

Vad distraherar dig lättast då du läser?
Att maten är klar

Hur ofta skummar du igenom en bok innan du läser den?
Väldigt ofta.

Vad får dig att sluta läsa en bok mitt i?
Det fanns en mer intressant bok i närheten.

Har du dina böcker organiserade?
Ja, i färg.

Föredrar du att behålla dina böcker eller ge bort dem efter att du läst dem?
Jag föredrar att låna böcker, sen köpa de som jag inte kan leva utan.

Finns det böcker du undviker?
Skönlitteratur, deckare, fantasy osv.

Nämn en bok som gjorde dig arg?
Egogirl av Carolina Gynning. Jag gav henne en chans att bevisa sin intelligens, så får jag läsa någon jävla dagboksanteckning som lika gärna kunde ha varit skriven av en fjortis.

Nämn en bok du inte trodde du skulle gilla men gillade?
"Gamla tanter lägger inte ägg" med Mark Levengood. Den var riktigt rolig!

Tom Gabel

Sitter och kikar på lite intervjuer med Tom Gabel, och njuter av att ha ljud på min dator.
Han har så bra åsikter den mannen. Det här klippet är bara när han larvar sig med intervjuaren men jag gillar det i vart fall. (Han jämförde att vara i ett turnerande band med att vara i ett förhållande, och intervjuaren frågar vem av bandmedlemmarna han helst hade föredragit att vara intim med i så fall):


Jag citerar hans svar till varför han döpte Against Me!'s senaste skriva till 'White Crosses':

"Around the corner from the house I was living in there was a church. On the church lawn - 4000 white crosses all about 1 foot high of the ground called 'the cemetery of innocence', one cross represented every abortion that happens in America every day.
I would daily kind of fantasise about smashing all of those crosses into the ground."


Ja du, jag är nog lite kär i den mannen. There, I've said it.


Tack till Tom.

Fredagslugn

Igår fick jag träffa Calle för första gången. Jag hade det hur trevligt som helst, och hoppas att han hälsar på snart igen :) För en gångs skull glömde jag kameran men det är sånt som händer.


Idag har jag lägenheten för mig själv och passar på att surfa runt på bostadssidor för att drömma mig bort om mitt framtida konstnärshem. Ja, vi har alla våra små grejer vi gör och jag gillar att drömma mig bort till en liten etagelägenhet :)
snubblade över en supermysig bild på ett hemtrevligt kök som jag kände mig tvungen att dela med mig av:





Hoppas att ni alla får en trevlig helg och gör lite goda gärningar där ute.

Vadan detta, staten?

Varför är det så att när det ska diskuteras skatter och annat, som om Reinfeldt vore någon som slitit sig loss från staben hos prins John i Robin Hood, så finns Moderaternas kommentarer överallt. Ögonen svider och när man blundar ser man dollartecken och stora blå M överallt.
Nu behöver dock Sveriges tredje största stad bli sedda och känna att vi har lite stöd, men stadsministern finns ingenstans i närheten. Är han rädd för att bli skjuten eller är det limousine-turen från Sturup till Polishuset som tar för lång tid? Jag har tappat bort mig totalt i det här. Vart fan är våra ledare när vi hade kunnat behöva dem, åtminstone bara symboliskt. Nu röstade inte jag på vår nuvarande stadsminister och har aldrig haft särskilt mycket förtroende för honom, bland annat med tanke på böckerna han har skrivit som t. ex Det sovande folket och Nostalgitrippen där han verkade vilja bli känd med hjälp av lite förtal.
Hursomhelst. Vart är du, stadsministern? Säg åtminstone vart du gömmer dig och varför, så slipper jag sitta och fundera.
Det kanske är som han skrev i Det sovande folket : "Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd."
Tack för stödet, hörredu. Jag tror att jag hellre letar tröst hos vår älskade Dallas.

Fint besök

I helgen åkte ante till Blekinge för att fira sin födelsedag och behövde någon som tog hand om Sangi över helgen. Det kändes som ett bra tillfälle att få ta farväl av det lilla trollet och få träffa henne igen efter två år. Hon är en fin katt den där fröken. Hon verkade ha saknat mig dessutom, och det värmer alltid gott. Hon har sovit på min bröstkorg o springer runt och kvittrar och drar svansen över Frejas nos. Här verkar hon ha trivits. Skönt att se att hon kom tillrätta så pass fort. Ikväll ska hon tillbaka till sitt nya hem som jag hoppas att hon får det bra i. På onsdag förmiddag lämnar jag Freja till Anders & Sonja och åker med mange för att hämta Tyra. Det känns spännande, hoppas hon kommer trivas här och att hon blir polare med Freja. Freja har god hand om katter. Så fort hon kommer över sin lilla nyförälskelse när hon gör utfall med svansen som viftar som en propeller och lägger sig ner brukar det gå bra :) hon har varit fantastisk med Sangi, så det ska nog inte bli några problem med Tyra heller. Då jag är dålig på att uppdatera min blogg pga att min dator är kaputt så har jag snott en lista från Tanya.

Nämn någon som gjorde dig glad igår: Sangi, när hon la sig på min mage. o Freja, som är underbar bara för att hon finns till.
Vad gjorde du kl 8 i morse: åt frukost
Vad gjorde du för 15 minuter sedan: la över bilder från kameran till manges dator
Det sista du sa högt: nähä
Vad har du druckit idag: vatten
Vad var det senaste du åt: Rösti
Vad var det senaste du köpte: lördagsgodis till djuren
Vad är det för färg på din ytterdörr: ek eller björk
Vad är det för väder hos dig just nu: morgonsol
Godaste glass-smaken: SCHUKKOLÄÄÄÄE
Tror du på kärlek vid första ögonkast: nä, verkar rätt ytligt.
Drömmer du mycket: nä
Mardrömmar: när jag väl drömmer så ja
Vilket ämne är roligast i skolan: minns inte. psykologi eller estetisk verksamhet
Favoritlåt: just nu är det Peps Persson - Hyreskasern
Vad ser du om du tittar åt höger? "Love is giving" på väggen
Vad gör dig glad just nu: att få hem Tyra på onsdag :)
Vad ska du göra härnäst: städa, handla och duscha
höger eller vänsterhänt: vänster paw rihktit
Humör just nu: avslagen
Favoritgodis: Nutella
Klädsel just nu: Mjukisbyxor och en hoodie
Hur många kuddar sover du med: ett tiotal (hähähäh)
Spelar du nåt instrument: jag är en jävel på luftgitarr.. tror jag..
Morgon- eller nattmänniska: japp.
Vilka är viktigast för dig: individer som visar vad kärlek är
Bio eller promenad: alltid promenad
Stjärntecken: skytt
Vad vill du jobba som? bildterapeut, illustratör, originalare. typ ja.
Stökigt eller välstädat? organiserat kaos
Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungyjump? niet.
Antal timmar sömn inatt? 5
Sov du ensam? jovars
vem sov hos dig senast? Sangi
Vad ser du fram emot? Framtiden. Den börjar se ljus ut :)
Vad vill du ha just nu? Tyra, Ramlösa o lite kosing.
Vem längtar du mest efter? Mig själv.
Vilken buss åker du oftast? Linje numero uno
Vilken årstid är det nu? det är en sprakande vacker höst
Är du uttråkad? niet.
Vad ska du göra nu? Iväg o handla minsann o dar.

Tankvärt

Tittade precis på filmen The Joneses med Demi Moore och David Duchovny.
Det var ingen film som var särskild bra gjord eller fångade mitt intresse till fullo, men själva idén till filmen var riktigt bra.
Filmen handlar om en familj som verkar ha allt. De har pengar, de har prylar och ser lyckliga ut. alla vill vara dem. Det hela är en enda stor charader för att kunna öka försäljningen på vissa prylar. Möbler, kläder, golfklubbor etc etc säljer som smör pga den här familjen som alla vill efterlikna. Efter en tragedi bland en av grannarna får en av "familjemedlemmarna" nog och vill inte jobba som någon skådis längre.
Bara tanken är inte så långt bort från verkligheten om man tänker efter. Den perfekta familjen syns överallt, och många kändisar är sponsrade av företag. Filmen tog bara det hela ett steg längre och det var en skrämmande tanke att se hur lätt folk försöker imitera en livsstil bara för att man är ute efter lyckan som de kan associeras med.

Musik

Jag tycker det är så fruktansvärt intressant hur olika vi lyssnar på musik.
En gitarrist lyssnar kanske efter ackorden, en sångerska lyssnar efter tonarter och en trummis lyssnar efter takter. Jag är hängiven låttexten (och dova ljud, varför vet jag inte).
Som många av mina läsare vet så är en av mina favoritband Against Me! och Tom Gabels låttexter kan röra mig till tårar vid vissa tillfällen.
En av mina favorittexten tillhör låten "Tonight we're gonna give it 35%"

I thought I knew
who everybody was just by looking at them
my heart is anywhere but here

And how tired I was from the past couple weeks ,
from the past couple years, well it hit me all at once
on a balcony overlooking nothing
with snow falling all around
well I, I called just to say good night

And you hadn't done anything wrong
really, it's me not you
I can't believe how naive I was
to think things could ever be so simple

And can you live with what you know about yourself
when you're all alone behind closed doors
the things we never said but we always knew were right there


Det säger mycket om oss människor tycker jag. Om hur olika perspektiv vi har. Det jag hör kanske inte personen brevid mig tar till sig av, och det jag njuter av kanske låter som skrik och vrål i någon annans öron. Så är det nog med all form av kommunikation egentligen. Man utgår från sitt eget, och tar någonstans för givet att resten av världen delar den bilden. Det är skönt ibland att se saker från någons annans perspektiv. En övning som hjälper mig, apropå musik, är att jag lyssnar på en låt - sen lyssnar jag på ett trumsolo, sen på låten igen. Man kan göra samma sak med gitarriff eller skönsång. Vad som helst. Det är mäktigt att byta perspektiv helt enkelt.

Idag har jag fått se en bit av världen ur någon annans perspektiv, det vill säga bilder.
Därför tänkte jag dela med mig av några av dem till dig, kära läsare. Cred till Cuban Gallery på FlickR, som låter oss få ta del av deras form av konst.

Boys Don't Cry

Jag har precis tittat på filmen Boys Don't Cry som är baserad på en sann berättelse.

Jag var säker på att jag hade sett filmen förut men det hade jag visst inte, och jag var inte beredd på att jag skulle ta åt mig så starkt av den. Tårarna rann nerför kinderna och mange fick komma och trösta mig medan jag försökte snyft fram hur orättvist det är i den här jävla världen.
Ibland känns det som att mitt hjärta brister, när jag ser så mycket hat utan någon som helst rättfärdigad anledning. Jag sörjer. Det var en gripande film, minst sagt, och jag rekommenderar den till alla er som har orken och intresset för den.
Det är ingen direkt ny film men den är lika aktuell idag tyvärr.

Åh, just hatbrott gör mig så sårad.
Mitt hjärta brister, varför kan vi inte bara försöka förstå varandra.

Against Me! på Malmöfestivalen

Wow vilken bra konsert!
Jag hamnar i en särskild sinnesstämning vid bra konserter, dvs jag blir helt rabiat och skriker med i låttexterna. Särskilt när det är ett av mina absoluta favoritband som spelar, och Tom Gabel som skriver så bra texter och har ett så varmt hjärta.
En blond kvinna i publiken uppskattade inte att jag sjöng med i låttexterna, kanske var det avund? Hursomhelst så avslutade bandet med sin klassiker "Baby, I'm an anarchist!" och i en del av låten stannar musiken upp och de skriker från toppen av sina lungor, vilket jag givetvis också gjorde - dock gjorde jag det i blondinens öra. Man ska sjunga med på en konsert, det är själva grejen. Nu är jag svettig och skakig i benen och märker att jag är rätt hes men jag känner mig full av adrenalin och väldigt tillfreds med kvällen. Här har ni texten till låten jag skrek med i.
Tack till Magnús som står ut med en liten studsande lyckotös och tack till Tom Gabel som gjorde mig varm i själen med sitt vackra leende.


Through the best of times,
Through the worst of times,
Through Nixon and through Bush,
Do you remember '36?
We went our seperate ways.
You fought for Stalin.
I fought for freedom.
You believe in authority.
I believe in myself.
I'm a molotov cocktail.
You're Dom Perignon.
Baby, what's that confused look in your eyes?
What I'm trying to say is that
I burn down buildings
While you sit on a shelf inside of them.
You call the cops
On the looters and piethrowers.
They call it class war,
I call it co-conspirators.

'Cause baby, I'm an anarchist,
You're a spineless liberal.
We marched together for the eight-hour day
And held hands in the streets of Seattle,
But when it came time to throw bricks
Through that Starbucks window,
You left me all alone.

You watched in awe at the red,
White, and blue on the fourth of july.
While those fireworks were exploding,
I was burning that fucker
And stringing my black flag high,
Eating the peanuts
That the parties have tossed you
In the back seat of your father's new Ford.
You believe in the ballot,
Believe in reform.
You have faith in the elephant and jackass,
And to you, solidarity's a four-letter word.
We're all hypocrites,
But you're a patriot.
You thought I was only joking
When I screamed "Kill Whitey!"
At the top of my lungs
At the cops in their cars
And the men in their suits.
No, I won't take your hand
And marry the State.

'Cause baby, I'm an anarchist,
You're a spineless liberal.
We marched together for the eight-hour day
And held hands in the streets of Seattle,
But when it came time to throw bricks
Through that Starbucks window,
You left me all alone.

.

tisdags(o)ro

Brevweb

Jag kände mig sugen på att skriva lite brev och få nya kontakter, och snubblade över http://www.brevweb.com/ som är en hemsida för brevvänner i hela landet. Kvick som jag är skrev jag en annons och nu har jag redan fått 6 svar. så går det när man ber om något på ett snällt sätt haha.
För er där ute som känner er lite ensamma rekommenderar jag verkligen hemsidan.
Vad kan vara roligare än att lära känna nya människor egentligen?

I år önskar jag mig en mänsklig rättighet

Jag har planerat och surfat runt på alla sidor jag kunde komma åt, och har nu hittat en massa bra länkar till presenter som gör skillnad och som är bra för omvärlden. Jag tänker önska mig sånt här i julklapp och födelsedagspresent så det kan vara bra att publicera det här tills vidare.

Jag själv stöttar aktivt Amnesty, Individuell människohjälp och Afrikagruppen, med tanke på hur stor del av deras intäkter som faktiskt går dit de ska. Jag är ambassadör för Fairtrade och har varit kamratstödjare för Friends i fyra år. De andra företagen jag har kollat på har bra presentalternativ, men om ni ska bidra med pengar så tipsar jag er om att kolla hur mycket reklam som organisationerna använder sig av. Jag personligen stöttar inte Rädda Barnen till exempel, med tanke på hur mycket de lägger ut på reklamfilmer.

• Köp en pocketbok & stöd Mentorsprogrammet

• Gratulationskort via Amnesty

• T-shirtar med mänskliga rättigheter

• T-shirtar med mänskliga rättigheter

• T-shirtar med mänskliga rättigheter

• Stötta Afrikagruppen

• Rädda en flicka från att bli könsstympad

• Låt en kvinna få möjlighet till kejsarsnitt på sjukhus vid eventuella komplikationer för födseln. Eller hjälp familjen att lösa sin skuld till sjukhuset i efterhand.

• Ge bort en rättighet

• Stötta äldre eller hemlösa

• Plantera ett träd: 20 kr per träd

• Köp regnskog

• Bli djurhemsfadder

• Produktlista med Rättvisemärkta produkter
  

• Andra bra hemsidor:

http://www.presentermotfattigdom.se/

http://www.webaidshop.se/

http://webbshop.svenskakyrkan.se/

https://www.medvetnapresenter.se/

http://shop.manniskohjalp.se/

"Jordens bästa affärsidé". Åtminstone väldigt vettig:

slutligen. Oroar ni er över vilka organisationer ni ska akta er för så har FRII en bra lista här:

Regn , regering och poliser

Idag skulle jag vara snabb som en räv och handla på 5 minuter, vilket jag hann. Dock var alla omkring mig inte alls i någon brådska och på grund av allas passivitet så missade jag och Magnús vår buss Det fick bli en rask promenad hem i regnet på fyra kilometer i stället.

Mitt humör piggnade till rätt kvickt med tanke på att jag alltid har älskat att promenera i regnet. Jag vet inte riktigt varför, tror det beror på stillheten och att alla sinnen förstärks.
Hursomhelst, under promenaden kom jag på ett komiskt scenario som hade kunnat ske om borgarna hade vunnit makten igen.

Med tanke på hur högerblocket älskar att privatisera allt så började jag spekulera kring hur det hade kunnat se ut om Polisen hade blivit privatiserad.

Polis AB - så billiga att det känns som rena rånet!

Tonvalsfunktion när man ringer efter en ambulans.
Sirenerna kostar extra, glöm inte att ge konstapeln dricks innan han skriver rapporten.
Man hade kunnat utmärka de korrupta Poliserna på deras gyllene slipsnålar och de lite mer liberala på hur de knöt en rosett runt sin batong.
Om man hade behövt åka ambulans hade man kunnat använda sig av ROT-avdraget
och om man hade betalat ett lite högre belopp så hade sjuksköterskorna kunnat komma hem till en utklädda som franska hembiträden (såvida man inte hade fått en hjärtinfarkt).

Man hade kunnat pruta på sina dagsböter och fått mängdrabatt om man blev rånad mer än fem gånger. Poliserna hade kunnat vara sponsrade av diverse snabbmatskedjor och åkt runt med hamburger-reklam på sidan av Polisbilen. I stället för sirener hade de kunnat ha röda neonskyltar med rörlig text där det stod om veckans erbjudanden på Polisauktionen.

Ja, min fantasi flödar nu. Det blir rätt komiskt om man tänker på det viset, men det hade varit tragiskt om det hade skett i verkligheten. Det är dock ingen omöjlighet, med tanke på hur mycket av vår vård som numera är delvis privatägd.

Tills vidare slipper jag betala för att klappa på polishästar. Det tycker jag är bra.

Tova

Idag är det Tovas födelsedag. Tova var min själsfrände. Hon var mer än en katt för mig. Jag har varit utan henne i fyra år men det går inte en dag utan att hon finns i mina tankar. Jag trodde att saknaden skulle lägga sig efter ett tag, men den kommer nog alltid finnas kvar. Ett litet hål i hjärtat men samtidigt tackamhet över att få ha varit en del av hennes liv den korta tiden som hon fanns här nere på jorden. Precis som alla andra av hennes födelsedagar så regnar det ute.
Min fina Tova. Jag älskar dig så. Jag saknar att sova med dig, du kunde inte sova utan att ha din tass i min hand. Du var min ängel, min prinsessa och ingen kommer någonsin kunna ta din plats i mitt liv. Jag hoppas att du äter aprikoskräm med grädde uppe i ljuset. här nere på jorden faller regnet som om någon sörjer med mig. För tro mig, jag sörjer dig. Jag är inte givmild nog att vilja ha dig någonannanstans än i min famn. Förra året hittade jag ett av dina hårstrån och var nästan i sjå med att rama in det, bara så jag kunde få ha kvar en bit av dig. Ikväll ska jag tända ett ljus för dig och titta på gamla filmer med oss två. Jag saknar dig så, Tova. Jag kommer hem en dag i framtiden, tills dess får du ta hand om dig. Matte älskar dig.

Ah. Datorn ja

Magnús har en ny dator, som någonstans visar mig hur en dator ska fungera egentligen. Därför sitter jag sällan vid min egen längre. den kan bara ha två program igång samtidigt och verkar kippa efter andan om jag öppnar Photoshop. Tyvärr.
Jag har en tyngt i mitt bröst som jag jobbar med, och i stället för att visa mig svag och be om hjälp så drar jag mig undan. Man lever inte alltid som man lär. Igårkväll fick jag dock krypa till korset och be mange om stöd. Tack Magnús.
Ikväll blir det bröllopsmottagning för min gode vän Leonard och hans vackra brud. Jag lovar att ta fina bilder.

Delar med mig av Bob Hanssons bön:

Bön.

Jag älskar mig själv och förlåter mig själv

Förlåter mig själv för att jag glömmer att jag är älskad.

Också de dagar då jag är full av svaghet och litenhet, är jag inte ett offer för min kärlekslängtan.

Min kärlekslängtan är den kraft som jag ska använda

För att skapa mig precis den vardag jag drömmer om

Den vardag som jag är värd.

Jag är inte ett offer för min kärlekslängtan,

Jag är inte desperat, inte ett utsvulten

Kärleken är inte en hjälpsänding

Jag är inte ett utland, kärleken är inte en hjälpsändning som ramlar från himlen.

Jag är inget uland.

Jag är också den som ger…

Ta hand om er.
All kärlek

Det var ju själva...

Idag köpte jag en dagstidning för att se om det fanns någon vidare information hur regeringen väljer att göra med Littorin-skandalen, och i stället lyckades jag snubbla över en debattartikel kring kriminaliteten i Malmö som har ökat markant den senaste tiden. Fan vad arg jag blev.

Jag blir så arg på hur trångsynta politiker kan vara.
Att gång på gång få läsa över hur Moderaterna tror att man kan minska ungdomsbrottsligheten genom att ge ungdomarna längre straff och avskaffa straffbarhetsåldern.

Det är som om det är svårt att tänka sig att det inte finns någon direkt demokrati inom de olika gängen. Att ungdomarna inte tar skada eller blir straffade så länge de tillhör gängen. Att man skjuter och knivhugger varandra har väl inte med ungdomarna att göra. Ungdomarna är bara tungt kriminella fast i lägre åldrar låter det snarare som. I stället för förebyggande insatser och stöd till de som behöver känna tillhörighet så ska man straffa dem hårdare och längre.

Jag blir så matt. Matt och mörkrädd. Är det någon som behöver stöd så är det väl ändå vilseledda ungdomar som behöver känna trygghet, och vad är tryggare än någon som skyddar en med sitt eget liv? Där man blir sedd och uppmärksammad även om man inte blir det för att man delar ut rosor till grannskapet.
Hur många i min generation känner tilltro till Polisen egentligen? Hur ska den tilliten öka om man knappt ens får föra sin egen talan och bli straffad oavsett ålder eller brott.

Jag skriker och slår tidningen i bordet. Hjälp ungdomarna i stället, ge dem den stöd och den tryggheten som de skriker efter och gör det före de springer runt med en Glock i byxlinningen.

Det är väl för helvete klart att kriminaliteten ökar om man bara kämpar med statistiken genom att lindra symtomen i stället för att ta itu med det bakomliggande problemet.

Vad händer med barn som får växa upp i missbrukarfamiljer och får uppleva våld i nära relationer? De får se Polisen omhänderta mamma eller pappa, sen kanske snacka med soc och i "bästa" fall bli placerade i fosterhem. Eftersom det inte är så skärpta regler kring vilka som får vara fosterfamiljer så blir det lätt att barnen får lida offer för vad deras föräldrar har gjort, och till sist hamnar många av ungdomarna på exempelvis LVU-hem. Jag tror inte att det är många Svensson-barn som hamnar i diverse kriminella gäng direkt, och jag tror inte att de satt glada bakom bänken i skolan och hade toppbetyg och söta skoluniformer innan det urartade sig.

Det hjälper inte att med samhället och regeringen i ryggen lotsa ungdomarna mot vägen till sociopati genom att bevisa för dem att de inte duger som de är och att de ÄR deras handlingar.

Jag kan skriva flera sidor till med kommentarer men summan av kardemumman är att jag blir förbannad och helt utom mig när jag ser gång på gång hur framför allt politiker försöker bota symtomer de inte har någon som helst koll på hur de kan ha uppstått. Allt de verkar veta är att ungdomar blir allt mer våldsbenägna och det löser man lättast genom att spärra in hela högen på obestämd tid.

Grattis regeringen, vad trygg jag känner mig.

VM-notis

Jag brukar inte bry mig om sport. Alls.
Dock kände jag mig tvungen att kolla på VM-finalen ikväll, och det var värst vad jag blev indragen.
Jag uppfann nya svordomar framför allt åt domaren som gav nästan varenda holländare gult kort men inget till spanjorerna. Jag tyckte att det blev en ojämn match och blev irriterad över hur det slutade. Två superbra lag, men som sagt så sabbade domaren hela matchen enligt min mening. Vissa i det spanska laget borde byta karriär och bli regissörer i stället, så mycket som de filmade under matchen.

Bra kämpat i vart fall.

Det där med mode

Jag är hedrad av att bli inbjuden på en bröllopsmottagning i sommar med Leonard som ska gifta sig. Tänk så fort tiden går, vi har redan känt varandra i åtta år. minsann och dar.
Problematiken som uppstår för en sån som jag är klädvalet. Jag är typen som går i kostym, inte klänning och finskor. Dock försöker jag väcka min lite mer kvinnliga sida till liv nu på sistone, och nu har jag också förstått varför jag inte har gjort det tidigare

Tittade runt efter skor och förälskade mig i ett par från Ed Hardy, men eftersom jag har storlek 41 i skor så försvinner många av alternativen för mig direkt, att skorna dessutom knappt finns till ett vettigt pris i Sverige gör att man får söka sig till sidor som amazon och Ebay, och där blir oftast frakten lika dyr som skon i sig. dun dun duuun. Igår satt jag hemma och gjorde en tygblomma att ha i håret i vart fall, så jag står inte och trampar runt totalt. Nu lutar det mot att köpa ett par begagnade pumps och måla dem. Hade nog kunnat bli rätt coolt? Vi får se.
Jag förstår dock inte hur skotokarna orkar leta efter sina Blahniks eller vad tusan allt heter. Jag köper mansskor. skateskor. Det funkar bra för mig. Dock funkar det inte till klänning.

Jag sitter med inspiration och sorg i en skum blandning som gör mig förvirrad.

Får upp bilder i huvudet på motiv att måla och pyssel att ta itu med, men jag fastnar med hörlurarna och musik i stället. Det är svårt för mig att erkänna mina mörka stunder. Det är viktigt att vara glad, då dör ingen har jag lärt mig. Dock är sorg en svår känsla att mota bort, och den kommer fram emellanåt trots mina tappra försök att undvika den. Vaknade imorse av att jag grät, hade bett några nära att se mig i min dröm men jag var som ett spöke. Konstigt det där.

Imorgon blir det att ta itu med min fotovägg. Fotografier skänker mig en viss tröst, kan inte förklara varför. Tror det beror på all skönhet som blir så tydlig när man har den på ett fyrkantigt papper framför sig. Dock har jag lyckats samla på mig tusentals bilder genom åren, och nu måste några av dem synas på väggen känner jag.

Wounded American soldier Ryan Newberry gives a big hug to Eddie,
a black lab from the American Red Cross Pet Visitation program

Sigrids begravning

Igår fredag begravdes min mormor.
Det var en fin begravning med hennes favoritblommor och många anhöriga på plats.
Prästen var vänligt och kantorn sjöng vackert. Det regnade före begravningen och slutade efteråt, som för att ta paus för att släppa igenom några solstrålar innan det började regna igen. Vila i frid Sigrid.

Jag är inte ett stort fan av begravningar (vem är det egentligen?) men jag tycker om gesten.
Att överräcka någon till en kärleksfull hand, sen beroende på vem man frågar ser det olika ut.

Det känns dock som en tröst att min mormor har funnit frid och slipper känna smärta. Även om vi inte stod varandra nära så kryper ändå döden innanför huden på mig, som för att påminna mig om andra sorger och hur konkret döden egentligen är.


Kom att tänka på en fin dikt som jag tycker om. Får upp en fin bild i huvudet att tofflor på rad.

Vid himlens grind

Vid himlens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind.

Vid himlens port
står tofflor på rad
när barfota änglar
går molnpromenad.

I himlens sal
är väggarna blå.
Där leker Vår Herre
tittut med de små.


Britt G Hallqvist

Third Watch

Nu har jag tittat på alla sex säsonger av Third Watch.



Den serien gick på femman för många år sen och jag minns att jag satt bänkad var vecka.
Det var kul att återuppleva gamla minnen, och det är fortfarande en bra serie (förutom de sista säsongerna där skådespelarna fortfarande gjorde ett bra arbete men manusförfattarna hade tittat för mycket på CSI).
Min favoritkaraktär i serien var Bosco, han är jag nog allt lite smygkär i.

Jason Wiles


Har ni inte kollat på serien så rekommenderar jag den skarpt.

Ibland börjar jag undra

Läste ett citat idag som fick min rynka i pannan att bli lite mer permanent:

"Tidelag betyder sexuellt utnyttjande av djur. I Sverige var det dödsstraff på Tidelag fram tills år 1864. 1864-1944 vart det straffbart med tidelag, men när man 1944 avskaffade lagen mot homosexualitet så tog man även bort lagen mot Tidelag. Idag är det alltså lagligt att våldta djur, så länge dem inte får bestående skador av det. "

Varför tog man bort lagen mot tidelag samtidigt som man tog bort sjukdomsförklaringen kring homosexualitet? Det finns ingen parallell mellan de två lagarna, tack och lov. Förhoppningsvis var det bara en slump, men jag blev lite konfunderad. Kan vara värt att kolla upp.




I övrigt är jag glad för de vänner jag har och de nya vännerna jag har fått. Jag har tre eldsjälar på Facebook som förgyller min tillvaro, Mette, Madeleine och Rosi.
Grattis till Rosi som fyller år idag :)

Kära lilla bloggen

Nu har jag varit en slarvpelle och glömt att skriva här. Har skrivit på så många andra ställen att bloggen föll bort på prioriteringslistan.

Jag har börjat på ett litet projekt som har gett mig mycket hittills. Jag har börjat "utreda" mina fördomar, för närvarande gentemot kändisar, och motarbetat dem. Jag tog kändisar som jag hade något emot på grund av rykten och antaganden. Exempelvis Angelina Jolie. Jag har haft fördomar mot henne, som jag denna veckan har motarbetat med goda resultat. Just nu sitter jag och tittar på en massa intervjuer från "Inside the Actors Studio" som hålls av James Lipton, och där lär jag mig en massa om diverse kända figurer. Det känns befriande att kunna släppa fördomar, även om de inte verkade tynga mig från början. Det var inte förrän jag började ifrågasätta min fakta som jag kunde släppa taget och tänka på annat. Låter kanske snarare som en predikan än ett förslag, men det hjälpte mig i vart fall. Ju mer fördomar och förakt jag sållar ut desto bättre känner jag mig som människa, och även om jag känner orättvisa i många frågor så kan jag åtminstone sålla ut fördomarna som inte har någon verklig grund. Ett bra citat från John Travolta följer. Hoppas ni alla mår bra.

Lördagsäventyr

Dagens uppdrag var att cykla och handla lite inför lunchen.

På grund av sömnproblem som gjorde att jag kände mig som en cancerpatient när jag kollade mig i spegeln funderade jag över vilken butik som var mest passande att åka till för att slippa göra av med för mycket energi. Plan A var en butik en bit bort som jag kunde cykla till, men hela affären är som en lång korridor där allt man behöver är längst bort. Det är nästan så att det står folk och delar ut vatten i plastmuggar när man är halvvägs, därför behövdes det en plan B. Plan B var att åka buss till en större affär, men då gick jag plus minus noll med mitt pantkvitto - dessutom hade det tagit längre tid.

Resultatet blev plan C, en närliggande butik. (superintressant jag vet). Jag cyklade dit med Freja medan solen smekte oss på kinderna, och sprang in i butiken i kanske fem minuter eftersom jag hatar att lämna min lilla tjej utanför butiken. När jag kom tillbaka hade någon parkerat sin stora Rottweiler en meter från Freja. Hunden stod och morrade och skällde och Freja såg livrädd ut. Hon praktiskt taget kastade sig i famnen på mig, och jag fick skjuts hem av min nyrekryterade draghund.

Nu är vi hemma och njuter av solen. Freja har lagt sig för att sola på balkongen och jag sorterar i datorn.
Ser fram emot lite sömn inatt. Hoppas alla är ute och njuter av solen.

Amici

sitter och lyssnar på en låt på repeat. Jag vet inte om det är slagkraften i rösterna, den vackra musiken eller att jag känner igen låten men den gjorde ett starkt intryck på mig. Tacka vet jag musik, den hjälper till med att hitta känslorna. Låten heter Zadok the priest som är en gammal Händel-klassiker, framförd av Amici i detta fallet. Supermäktig :)
Jag börjar se fler och fler vårtecken och solen har äntligen börjat sträcka på sig ordentligt. Freja ockuperar den delen av lägenheten där det finns solstrålar och flyttar sig troget med ljuset och värmen. Hon är så fin.

Jag har laddat upp inför eventuella vårkänslor genom att låna ett tiotal diktsamlingar av kända poeter, bland annat en av mina favoriter Eeva Kilpi.

"Vi har inget skydd mot kärleken
inget skydd mot livet,
inget skydd mot döden,
inget skydd.
Så skyddslösa är vi.
Det ligger nästan något storslaget i det. "


och min personliga favorit:


"Säg till om jag stör",
sa han när han steg in,
"så går jag meddetsamma".
"Du inte bara stör",
svarade jag,
"du rubbar hela min existens.
Välkommen."

Buzilla baby

Idag fick jag tillbaka min lilla älskling. Min lilla svarta, min dator. Khalil har varit snäll nog att bjussa på ett nytt grafikkort så nu spinner min trötta maskin lite bättre.
I brist på dator har kreativiteten fått hoppa in i stället, vilket idag har inneburit att jag har rotat fram symaskinen och sytt lite. Här hemma möbleras det om med en dagbädd och ett fint klaffbord. Det blir luftigare och snyggare i vardagsrummet med lite mer sittplats och hemtrevnad. Jag fick fnatt och sydde ett överkast alternativt en pläd att ha för att göra det lite ljusare i vardagsrummet. Funderar på att lägga den över soffan. Jag måste kontakta Khalil igen så jag kan få tillbaka mina hårddiskar och installera lite program men sen kan jag lägga upp bilder.

Hoppas alla mår bra där ute! Nu är jag tillbaka, med nål och tråd.

Dikt

I morse satt jag och snickrade ihop en liten dikt jag hade tänkt dela med mig av till min lilla publik, i brist på annan utfyllnad. Blev inspirerad av ett citat från Bob Hansson som lyder:

.

"det finns så mycket

i oss själva

som vi aldrig skulle beställa på postorder"

_

Här kommer min lilla dikt:

.

"Jag mötte mina känslor i en stödgrupp

Vi beslöt oss för att ta itu med våra problem

Kärleken fick bli min projektledare.

välkomna allihopa!

Saknaden bokade tvättid

medan rädslan gömde sig i smutskorgen.

Optimismen la sig på en gräsplätt för att sola,

stressen vek tvätt och bäddade fint

och bjöd in nybäddad ensamhet.

Melankolin tog rökpaus samtidigt

som hoppet såg silhuetter bland molnen.

Lyckan gick för att handla smör

(och flirta med kassörskan).

Jag klappade ensamheten på kinden.

ska alla stanna här tills nästa stödträff

måste nog lyckan handla bröd med. "

- Idan

Uppdatering

Jag hade kunnat skriva om politikdebatterna jag följer frenetiskt, om olika upptäckter i vardagen och liknande men just nu känner jag mig lite för trött och lite för dyster för det.
Därför googlade jag mitt eget namn och tyckte att summeringen var rätt mycket mig.
105 träffar, varav hälften var namnunderskrifter på protestlistor för det ena och det andra, och sen. Mitt i högen av länkar, hittar jag en länk från almondy. google lyckades visst summera ihop mig!
Har blivit lite förvånad över passiviteten från vänners sida nu sen min dator kollapsade. Hoppas att ni har det bra där ute. Jag sitter på lånad dator så det är svårt att ha några längre konversationer , men datorn borde vara fixad inom några veckor.

Särskilt tack till Jussi och Fredrik. Ta hand om er allihopa

Datorstöd

I helgen hände det. Igen. Datorn dog. Den blev angripet av ettvirus som hade lagt sig som antivirus-program. De andra antivirus-programmen hittade inte viruset pga sin maskering och tog över datorn vilket gjorde mig förbannad. Kunde inte använda mig av ctrl+alt+delete och kunde inte gå in i felsäkert läge. Efter en omstart vägrade datorn ens ta mig förbi inloggningssidan och nu sitter jag mest och surar över eländet.

Jag använder min tid till pyssel i stället. Vet inte när jag lämnar in datorn på reparation så om ni vill nå mig får ni försöka på mobilen,. Hoppas alla har det bra och flyr fältet när ni upptäcker skumma antivirus-program.

Ture Sventon

I morse bestämde jag mig för att kika på en gammal gammal klassiker från 1987,
nämligen filmen "Ture Sventon i London". Jag var lite skeptisk till en början, jag menar. Ture Sventon? Hur kul var han egentligen, men det var verkligen en bra film och jag satt med ett litet flin under hela filmens gång. Det var inte så att jag skrattade högt men det var en riktigt mysig film. Den ska jag spara undan till en trist dag. Helge Skoog är ju för go, och Johan Ulveson passade toppenbra som vesslan. min favoritkaraktär blev dock herr Omar. Vilken artig typ!

Skrev ner några klockrena citat från honom. Här är ett exempel:



Herr Omar: Får jag det oförtjänta nöjet att under rådande väderlek servera någon värmande förfriskning?

Ture Sventon: En kopp té, herr Smith

Herr Smith (Vesslan): Tack så mycket, tackar!

Herr Omar: Jag tar mig friheten att påpeka att dock kaffets värmande egenskaper är väl så stora som téets, och vad själva aromsmaken beträffar vill jag erinra om att det på intet sätt står téets efter.
Ture Sventon: Ge oss något varmt bara!

Herr Omar: Jag ska försöka motsvara förtroendet.

[..]
Herr Omar: Jag hade den oväntade förmånen att i köksavdelningen lyckas avstyra tétillagningen. Jag har den stora glädjen att kunna servera arabiskt kaffe från mitt hemland.



Aw :)

För er som gillar Ben and Jerry

Letade efter lite mumsrecept och snubblade över ett recept på Cookie dough som man ska blanda ner i halvsmält vaniljglass. Kom att tänka på er där ute som gillar Ben and Jerry's glass men kanske inte alltid har plånboken för det.
Det är utan ägg och kan göras laktosfri givetvis.

http://www.kopandafoods.com/glass/cookie-dough/

Bill Gates

Läste idag att Bill Gates kommer att donera tio miljarder dollar under en tioårsperiod till forskning och distribution av vacciner till befolkningar i världens fattigaste länder.
Både Bill och hans fru Melina har hjälpt till med att donera pengar till bland annat poliovaccin och jag blir rörd när människor med mycket pengar delar med sig till de som inte har det lika bra ställt.
Så tack Bill, och tack alla andra generösa människor.




En annan glädjande nyhet är att Kit Kat blir Fairtrade-certifierat från och med januari.
"Cirka 6 000 odlare inom kakaokooperativet Kavokiva i Elfenbenskusten kommer direkt att gynnas av konverteringen. Kavokiva bildades 1999 och blev Fairtrade-certifierat 2004, men har fram till idag endast sålt en mindre del av sin produktion som Fairtrade. Nu ökar försäljningen markant - till ekonomiska villkor som innebär att produktionskostnaden som lägst ska täckas - liksom summan av den Fairtrade-premie som odlarna kan investera i utbildning, hälsovård, ökad miljöhänsyn och verksamhetsutveckling."

Dyra drömmar

Jag har visst dyr smak vad det gäller inredning.





Min favoritlampa är pendeln "Mirror Ball" av Tom dixon





Jag älskar schäslongen/soffan Rocky Lounge från Sletvoll





En vacker Oxford/Howard-soffa tackar jag aldrig nej till.




Mina vänner har rätt roligt åt mig som blir förälskad i produkter så fort de är mörkbruna. Riktigt mörkbrun, typ valnötsparkett, gör mig glad. Det är så vackert. Beige,guld,silver,svart, mahogny och mörkbrun passar mig perfekt.
Drömma kan man åtminstone, och drömma är just vad jag gör. Nästa projekt blir en vikskärm, sen ska jag komma på något innovativt till en fototapet. Kanske i tyg?

Polis polis potatismos

Dagens mathandlande:

Jag och Magnús, relativt hungriga och fast beslutna om att handla trots kyla, tog idag bussen till ICA Maxi som så många gånger förut. Trots att vi frös hade vi gett oss tusan på att handla mat, med livet som insats nästintill!
Vi tog en kundvagn och begav oss ut på äventyr där vi upptäckte både den ena makalösa produkten efter den andra. Jag, som nyligen läst fruktansvärt mycket litteratur kring näringslära, viftade febrilt med armarna och predikade om faran med glukos och vad Magnús bör tänka på (även om han förmodligen inte hade bett om min åsikt från början).
Efter en halvtimmes runtfarande i butiken började vi äntligen bli klara och gick till snabbkassan då vi, som så många andr,a har upptäckt finessen med scanningsapparaterna. Jag tror att Magnús känner sig lite som James Bond när han får gå runt och scanna in alla varor. Jag hade ljugit om jag sa att jag inte ser en liten bestämd ljusglimt i hans ögon varje gång den lilla plastmakapären ger ifrån sig ett "pliip". Väl framme vid kassan blev det avscanning. Givetvis. Sura och purkna fick vi packa upp, packa om och packa ner alla våra matvaror. När vi rullade ut kundvagnen, inte alls lika muntra i hågen, tittade vi på varandra med sorgsna blickar när vi såg snön sakta falla utanför och isens rodnande glitter på asfalten.
Vi beslöt oss för att göra som de flesta av oss fattiglappar bara brukar drömma om, och ringde en taxi.
Jag som alltid tycker att det är ett litet aventyr i sig att åka taxi eftersom man oftast får lära sig en massa om taxichauffören, i alla fall jag som ställer tusen frågor. Idag träffade vi dock inte på en muntergök till chaufför utan en trött man som förmodligen tyckte att jag ställde för många frågor och att vi hade för många matkassar. Hoppas han får en bättre kväll i stället. Väl framme vid huset hade vi fyra våningar att gå upp för och 2 papperskassar, två plastkassar (alla knökfulla), ett storpack med maskindiskmedel, och papper i alla dess former att bära. Jag och Magnús tittade på varandra med tårar i ögonen och började smida planer på hur vi skulle få upp allt det där för trapporna.
Det slutade med att jag bar fyra rullar hushållspapper innanför ryggen på min jacka, en kasse i var hand och Magnús hade några pappersrullar under armen, en trasig papperskassa i famnen och en tung papperskasse i handen. Manges byxor fastnade i dörren, papperskassen gick som sagt sönder, mitt byxbälte släppte så jag hade mina byxor nere vid mina knäveck och vi skrattade båda så vi skrek i trappuppgången.

Vem har sagt att handla mat inte är en konstart? Haha :)