Värdefullt

Idag känner jag en behaglig känsla när jag dagdrömmer om att gifta mig med en fotograf. Jag blundar och ser hur en kvinna, inte helt olik mig, sitter och lutar hakan mot sin handflata medan hon tittar ut genom ett fönster. Hon täcks av solljus och ser tankspridd men fridfull ut. Jag ser framför mig en vägg med vackra bilder. Jag hör klicket från systemkamerans avtryckare. Jag hade så gärna velat känna att jag var värd att bli fotograferad i en känsla i stället för ett datum.

Mélanie Laurent. Fotograferad av Marcel Hartman

Oftast när jag dagdrömmer fantiserar jag om mitt drömhem. Jag brukar sitta vaken långt in på nätterna och skissa på planritningar. När jag vaknar på morgonen kisar jag ut över spridda inredningstidningar och möbel-kataloger. I mitt drömhem har jag plats för en massa husdjur. Jag har en bekväm soffa, ett stort kök med stora fönster, ett trädgårdsland med en särskild kryddträdgård och ett särskilt hörn avsett endast för mitt konstnärsskap.

Visst är det skönt att drömma. Ännu skönare är det när man drömmer om något som går att förverkliga. En dag i framtiden kommer jag ha en kryddträdgård, och en myssoffa.

Insikter

Idag har jag haft en djup diskussion med min älskade vän Ariel. Vi diskuterade den manliga könsrollen och varför det ibland blir som det blir med vad som anses vara manligt
samt några oskrivna regler kring vad man som man begränsar sig till i livet.
Vi pratade alltså om negativa stereotypbilder.

Innan idag satt jag och lyssnade på två fascinerande ljudfiler från "SR's sommarpratare" med först Rickard Wolff och senare Mikael Persbrandt. Rickard Wolff som är öppet homosexuell men samtidigt besitter en jäkla pondus, särskilt på grund av sin röst (han är till exempel för mig starkt förknippad med rösten till lejonet Scar i Lejonkungen).
Senare lyssnade jag på Mikael Persbrandt som verkar endast associeras med Gunvald i Beck nuförtiden av män i min generation.

Båda har ett förträffligt ordspråk, pratar åsikter och känslor, läser dikter osv.
Båda anses vara karlakarlar. Det är helt beundransvärt egentligen när jag tänker efter.
Varför drar man upp stora starka män som Per Morberg och Mikael Persbrandt som macho-karlar utan att påpeka hela deras skala av manlighet? Varför blir så många bilder av män och framför allt manliga förebilder förvrängda? Varför uppmuntras dessa förvrängda bilderna dessutom och till stor del uppfattas som norm? Män som dunkar varandra i ryggen om de kramas. Män som inte kan titta på musikaler. Män som inte pratar känslor för det är kvinnligt.


Ett av mina favoritklipp är när TV4 visade en intervju med Per Morberg och Tommy Körberg och hur de definierade manlig vänskap. Jag har kortat ner klippet, hela klippet finns här.




Underbara män. Riktiga karlar anser jag!



Mikael Persbrandt läste en underbar dikt av Gunnar Ekelöf som jag tänkte recitera:


Jag tror på den ensamma människan

Jag tror på den ensamma människan
på henne som vandrar ensam
som inte hundlikt löper till sin vittring,
som inte varglikt flyr för människovittring:
På en gång människa och anti-människa.

Hur nå gemenskap?
Fly den övre och yttre vägen:
Det som är boskap i andra är boskap också i dig.
Gå den undre och inre vägen:
Det som är botten i dig är botten också i andra.
Svårt att vänja sig vid sig själv.
Svårt att vänja sig av med sig själv.

Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.
Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.
Det opraktiska är det enda praktiska
i längden.

Dagens låt

Ky-Mani Marley - Many More Roads


Many more roads to trod

There’ll be many mountains to cross

And though, you neglected, rejected and injected me

Still it’s only love I have

I know my first name is Steven

Har fått smärre vätskebrist av att kolla på en av mina absoluta favoritfilmer. Det är synd att den inte verkar finnas tillgänglig att köpa, annars hade jag starkt rekommenderat er att titta på den pronto.


Filmen är baserad på en verklig händelse om Steven Stayner och hans hemska livsöde.
Steven blev bortförd av Kenneth Parnell 1972, då han var 7, och blev under 7 års tid utsatt för sexuella övergrepp. Parnell berättade för Steven att familjen inte hade råd med honom längre, att Stevens pappa dött i en hjärtinfarkt och att alla hans syskon blivit bortadopterade och levde under falska namn över hela landet.










Den här filmen såg jag för första gången när jag var runt tio år gammal, och även om den aldrig mer visats på svensk tv så kom jag fortfarande ihåg titeln och ägnade många år med att leta efter filmen. Med lite hjälp hittade jag både bok och film för några år sen, och ungefär vart tredje år tar jag mod till mig och tittar på filmen igen. Skådespelarisatserna i den här filmen, särskilt av Corin Nemec som spelade Steven och Arliss Howard som spelade Parnell, är verkligen bra gjorda.

Det som slår hårdast mot mig i filmen, särskilt med tanke på att den är baserad på verkliga händelser, är utanförskapet som Steven ständigt måste ha känt. Att inte höra hemma någonstans, och att under så många år ha burit på skuld och skam över något man blivit utsatt för.

Steven Stayners förövare fick ett alldeles för milt straff för vad han gjort mot Steven, och Stevens familj. Han blev frikänd och åkte in i fängelse igen några år senare när han försökt återupprepa samma misstag.

Anledningen till varför Steven upptäcktes var pga att förövaren Parnell hade kidnappat en ung pojke, Timothy White. Förmodligen för att Steven började bli för gammal. Dock ville inte Steven att Timmy skulle få lida av samma öde, och hjälpte Timmy att fly.
Steven gifte sig och fick två barn. Han dog vid 24 års ålder i en motorcykelolycka.



Jag lider med honom och hans familj. Jag hoppas att han kände att en stor del av honom hann bli läkt innan han gick bort. Vila i frid, kära Steven. Jag tänker ofta på dig.

Fylld av tankar

Jag har en liten röst i mig som inte gör sig hörd.
Som en längtan utan mål, en sorg utan grepp.
En brinnande strävan, diskret omsluten av andra känslor.

Kreativiteten flödar men får inget fäste.
När jag sätter mig för att rita
lyckas jag bara skriva ord i form av kalligrafi.

När jag försöker mig på ett nytt projekt
fattas sidenlyster och genomslagskraft.
Jag strävar efter känslan "just det där!",
men den fattas för tillfället.

Trots det känner jag mig hoppfull.
Snart kikar våren in genom fönstret,
snart blommar själen åter.
En prunkande liten skogsslänta odlar jag i mitt inre.

Nu ska jag bara hitta ett tomt blad att skriva framtiden på.
Tills dess omgiver jag mig med vackra toner
och fraser som gör mig nykär.
Inte i någon men i något.
Dock vet jag inte i vad,
men det kan kvitta just nu.

Inspiration

Romantik

Underbara färger

Vintage Green 1950 Desoto & Black '50 Pontiac

La vil. Underbar fotograf

Jag är trött på felaktig statistik

Hur många gånger läser man inte tårfyllda debattinlägg om att Sverige är i toppen av de länder som tar emot flest flyktingar? Den statistiken stämmer inte. Jag letade efter fakta och fann följande tabell på Migrationsinfo

Att Sveriges utrikesfödda har en lika stor andel högskoleutbildade än inrikesfödda glömmer man också ofta att nämna.

Invandring 2010 jämfört med 2009 (preliminärt) -3,2 %

Utvandring 2010 jämfört med 2009 (preliminärt) +24,9 %

Valdeltagande utrikes föda 2006 65-69%

Andel högutbildade av utrikes födda 34%

Andel utrikes födda läkare 26,2%

Läs mer:

http://www.scb.se/statistik/UF/UF0506/2007A02/UF0506_2007A02_SM_UF37SM0701.pdf





Vad jag vill ha sagt med detta är att tro inte på gammal statistik.
Sverige har inget att skryta om längre vad det gäller vårt så kallat varma mottagande av flyktingar. Vi har inte en massa "invandrare" från mellanöstern som lever på bidrag.
Jag är så trött på att våra utsatta ska få skulden för Sveriges skattefinansiering.
Arbetslösa, ensamstående, sjukskrivna, flyktingar, papperslösa etc.
Jag som sjukskriven får strax under 7000 i månaden.

"Hos Vattenfall fick dessutom förre vice vd Klaus Rauscher ett avgångsvederlag värt 49,5 miljoner kronor 2007. Hans efterträdare Hans-Jürgen Cramer lämnade efter fem månader. Han fick 20,9 miljoner kronor i avgångsvederlag och 1,5 miljoner kronor i bonus. Det framgår av årsredovisningen för 2007." - Sydsvenskan

Hans-Jürgen jobbade för ett statligt bolag under 5 månader och tjänade 22,4 miljoner för det arbetet. Det är 3200 månadsbidrag för sjukskrivna alternativt socialbidragstagare.

Alltså hade man med den slanten under samma period kunnat betala 640 individer bidrag.
Det kommer ju från våra skattepengar.

Även om vi ibland får läsa om chefers höga löner och politikers skumma avdrag så är det sällan de som får skulden för vart våra skattepengar går, utan den stenen verkar våra invandrare och sjukskrivna få bära för all framtid.

I mina ögon är inte Hans-Jürgen mer värd än Anita, 45, som har två barn och blivit sjukskriven för att chefen på sjukhusavdelningen där hon jobbade inte kände för att avlasta Anita genom att ta in en deltidsanställd personal till. Dock verkar han vara mer värd än Anita i samhällets ögon eftersom majoriteten av samhället utgår från statistik de inte orkar ifrågasätta.

Jag är trött på dessa fördomarna. Jag tänkte sätta mig in och göra ett stort arbete om hur mycket av skattepengarna som går till saftiga bonusar och alldeles för höga löner för chefer inom statliga bolag, samt till politiker. Dock var det för svårt för mig att gräva runt i, samtidigt som jag blev förtvivlad när jag läste om vissa löner.


Ifrågasätt statistik och påstående, kära människor.
Jag är nästan övertygad om att fler skattepengar går till löner och liknande för företagschefer inom statliga bolag än till våra flyktingar.

Ljudböcker och scrapbooking

Jag har insett att ibland orkar man inte sitta och pyssla på en yta som är en halv kvadratmeter ifall man är utav min konstnärsnatur. Jag behöver egentligen ett helt golv där jag kan sitta omgiven av penslar, papper, skisser och musik. I den här lilla lägenhet är dock det scenariot snarare en dröm. En väldigt fin dröm dock.

I stället för organiserat kaos har jag de senaste dagarna pysslat på datorn, i form av digital scrapbooking (jag gillar inte det svengelska ordet, finns det verkligen inget bättre alternativ?) i mitt kära Photoshop med hundratals mallar och idéer. Eftersom jag inte riktigt kan pyssla utan att göra något vid sidan om har jag, lite sent måhända, insett det fantastiska fenomenet ljudböcker. Igår lyssnade jag på en bok av och med Ellen Degeneres, en underbar kvinna. Idag har jag lyssnat mig igenom närmre 35 kapitel ur Robert Gustavssons självbiografi. Det är väldigt intressant att få ta del av en främlings liv på det viset, och märka att man har visst skaffat sig en väldigt specifik egen bild av personen i fråga - som oftast inte stämmer överens med verkligheten. Vilket liv han har levt, jag avundas inte honom. Båda två har varit mycket intressanta hursomhelst, och pysslandet är givetvis alltid kul.

Imorgon ska jag äntligen träffa Benny igen efter att han har haft välförtjänt julledigt. Det ska bli så skönt att få prata av mig. Stackars Benny kommer få muta bort mig ur rummet när klockan slår prick.

Jul

Tomma kvartingflaskor med Renat står uppradade, tomma. Ölburkar i tjugotal står huller om buller, tomma. Det stinker om dem. Sprit i vattenflaskan, vin till maten. Ingen riktig julmat eftersom man skulle ha råd med sprit. Ingen riktig julgran utan lite julpynt här och där, som om man försökt städa undan julen men glömt kvar några arrangemang.
Ett ljus som håller på att brinna ut står och flämtar på tv-bordet. Skitiga tallrikar står staplade som för att bevisa att man har ätit lite mat de senaste timmarna. Glas med några stänk fortfarande kvar i lyser i sitt kollektiv. Vaga röster hörs från tvn där man ser välklätt folk med glada miner och vita fuskpälskragar.
Ibland hörs mobilens sms-signal med meddelanden om en God Jul och att avsändaren inte fick de par jeansen hon ville ha eller att kalle anka var lika trist som alla andra jular.
Kvar i soffan sitter en flicka, fortfarande barn på papper men med en sliten själ som redan blivit så gammal att den har hunnit reinkarneras.
Högljudda snarkningar hörs från sovrummet längre bort i stugan. Utanför piskar snön och vinterfåglarna äter upp de sista hasselnötterna. På golvet lite presentpapper och julrim på kuvertpapper. En och annan halvtom godispåse ligger på tv-bordet.
Nu är det dags att diska och städa. Klockan ska snart slå fem och dottern passar på att städa undan innan fadern vaknar. Snart kommer telefonen ljuda från modern som saknar sin dotter och tycker synd om sig själv som har en frånvarande familjemedlem under högtiderna.
Dottern ställer sig för att skrubba den flottiga spisen och skölja ur några tomma ölglas. Ramlösan är snart slut. Ångesten växer sig större i bröstet och inne i magen hugger en tomhet sig fast.
God Jul. Fylld med skam, förhoppningar, tröstlöshet och stela leenden. Fylld med tro på att det kommer bli bättre, fylld med potentiella utsagor om vad som ska sägas om vad som hände under julafton i stället för vad som verkligen pågår. Inga svar på sms från vänner. Inga jullåtar och juldofter.
God Jul. God Jul. God jävla jul.



Nu är dottern tio år äldre men känslorna är fortfarande kvar under julen. Många erbjuder mig en plats med julstämning och sällskap, men sorgen är fortfarande för stor för att orka hantera under dagen i ära. Mina julaftonar brukar bestå av filmer och lite godis. Jag vill fira min jul själv med mina djur. Då slipper jag hugget i magen och jag kan vifta lite på tårna. Idag har jag känt len päls under mina fingertoppar och blundat nöjd när jag smakat chokladglass. Det passar mig bättre än en julafton. Jag unnar er som uppskattar julstämningen en riktigt fin jul och jag lider med alla barn och vuxna som känner sig extra sårbara denna dag. Ni finns alla i mitt hjärta.

Idag har det hänt grejer

Jag blev så ledsen när jag läste en artikel om hur Utförsäkrade tvingas till härbärgen att jag började gråta. Det är en bedrövelse att läsa och framför allt för de stackars själar som tvingas genomlida det helvetet som inte ska behöva finnas. Jag blir så arg på staten som har vägrat inse att vi har hemlösa minderåriga, så till den milda grad att det inte ens finns statistik (vilket de började jobba på tidigare i år). Hur man kan blunda för något så pass allvarligt gör mig fly förbannad, och återigen ledsen.
Dock med tanke på Reinfeldts citat borde jag inte förvånas:

‎"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras."

Lite senare idag fick jag förfrågan att bli admin för en grupp på Facebook som heter "Vi som stödjer dom som är ensamma", vilket är först och främst ett underbart intiativ men även en vacker tanke som absolut kan fungera i praktiken.

Det väcker många frågor hos mig. Främst med alkoholen. Tänk om alla svenskar hade donerat de pengar som de skulle spenderat på alkohol till de hemlösa i stället, till exempel.
Jag kommer som alla andra år ha en vit jul, men jag förfaras av tanken på alla onödiga pengar som spenderas på rent ut sagt skitsaker. Man hade kunnat använda pengarna till så mycket bättre saker än vad som finns där ute. Alla förtjänar vi något, det jag syftar på är presenterna som egentligen inte tjänar något syfte. Allt onödigt man köper bara för köpets skull.

Jag har donerat 250 kronor till Malmö Stadsmission idag. Det räcker till julbord för 5 personer. Det kommer värma mig på julafton, den mest hatade helgen på mitt år.

Jag hoppas att ni också gör vad ni kan för att stötta och hjälpa. Ni kanske inte känner lika starkt för våra hemlösa, men det finns fler grupper där ute som behöver ert stöd.

Jag har även donerat kramar via Röda Korset. Det finns mycket fint man kan göra där ute.

Lycka till :)

Det där med cyberspace

För tillfället känns det som att Facebook har tagit över internet.
Det finns sällan uppdaterade bloggar, inga nya bilder på bilddagboken, inga fler mail i inkorgen, ingen intressant själ inne på diverse communities utan alla sitter och uppdaterar frenetiskt på Facebook. Mig inklusive.

Jag har börjat med en kombination av att pyssla och titta på film samtidigt. Det funkar väldigt bra och extra mycket blir gjort utan att man behöver få dåligt samvete över att man har glott på film hela dagen. För tillfället är jag i fullt sjå att rädda en klänning jag köpte på myrorna häromdagen.
Second hand är bra grejer får jag säga. Köpte 6 plagg kläder för 400 spänn, det är rimligt pris för mig. Vanligtvis blir det tradera först, men igår var Sonja vänlig nog att skjutsa mig till myrorna. Där finns allt möjligt kul. Igår fann jag en kåpa som jag tummade på. Det var nog tur att den var dyr, annars hade jag impulsköpt den och känt mig mystisk här hemma utan någon egentlig anledning. Den är inte så praktisk att ha på hundpromenaden och lajv är inte riktigt min grej. Fast kåpor, det är grejer det!
Det är nästan så man ska fixa sig en själv, men mönster är inte det lättaste att hitta tyvärr.

Den här var underbar, men det saknas klockärmar. Grr.

Det får bli att leta vidare.

Lite om böcker

Hittade ett roligt frågeformulär på internet som jag snodde lite utdrag från. Ni är välkomna att kopiera och svara själva :)

Favoritbok i barndomen?
Petter och hans fyra getter!

Vad läser du just nu?
En rapport från SRHR om våldtagna mäns ordlöshet


Vad har du för tillfället hemlånat från biblioteket?
Jag har för tillfället 7 lånade böcker, men bara för att visa bredden så skriver jag titlarna här:

* Street logos
* unga förövare - sexuella övergrepp och behandling
* Body Type - intimate messages etched in flesh
* 101 pojkar - en studie om sexuella övergrepp
* Hundmassade & stretchning
* Teckna djur
* Drömfångare du kan göra själv


Föredrar du att läsa en bok åt gången eller flera på en gång (slalomläsning)?
Flera samtidigt

Skriver du någonsin i bokens marginaler?
Ja absolut, om jag äger den

Vad inspirerar dig att rekommendera en bok?
Att jag har lärt mig något av den

Favoritgenre?
Facklitteratur

Genre du sällan läser (men önskar att du gjorde oftare)?
Självbiografier

Har du någonsin läst en självhjälpsbok?
Om jag har, de är oftast jäkligt intressanta

Favoritkokbok?
Min egen samling, annars gillar jag att sukta över bilderna i min chokladbok. Heh.

Mest inspirerande bok du läst i år (fakta eller fiktion)?
Väldigt många egentligen, en bok om bildterapi bland annat.

Favoritpoet?
Bob Hansson, dock finns det alldeles för många för att behöva välja bara en

Hur många böcker brukar du ha lånade från biblioteket samtidigt?
Ett tiotal

Hur ofta brukar du återlämna böcker till biblioteket olästa?
Tja, eftersom jag inte lånar skönlitteratur streckläser jag inte direkt böckerna, men jag kollar igenom allihop. Det brukar sällan finnas någon orörd som jag lämnar tillbaka utan att låna om.

Nämn en bok du inte kunde/ville avsluta?
Kommer inte på någon direkt. Jo, "Tillsammans: om medkänsla och bekräftelse" av Anna Kåver

Vad distraherar dig lättast då du läser?
Att maten är klar

Hur ofta skummar du igenom en bok innan du läser den?
Väldigt ofta.

Vad får dig att sluta läsa en bok mitt i?
Det fanns en mer intressant bok i närheten.

Har du dina böcker organiserade?
Ja, i färg.

Föredrar du att behålla dina böcker eller ge bort dem efter att du läst dem?
Jag föredrar att låna böcker, sen köpa de som jag inte kan leva utan.

Finns det böcker du undviker?
Skönlitteratur, deckare, fantasy osv.

Nämn en bok som gjorde dig arg?
Egogirl av Carolina Gynning. Jag gav henne en chans att bevisa sin intelligens, så får jag läsa någon jävla dagboksanteckning som lika gärna kunde ha varit skriven av en fjortis.

Nämn en bok du inte trodde du skulle gilla men gillade?
"Gamla tanter lägger inte ägg" med Mark Levengood. Den var riktigt rolig!

Tom Gabel

Sitter och kikar på lite intervjuer med Tom Gabel, och njuter av att ha ljud på min dator.
Han har så bra åsikter den mannen. Det här klippet är bara när han larvar sig med intervjuaren men jag gillar det i vart fall. (Han jämförde att vara i ett turnerande band med att vara i ett förhållande, och intervjuaren frågar vem av bandmedlemmarna han helst hade föredragit att vara intim med i så fall):


Jag citerar hans svar till varför han döpte Against Me!'s senaste skriva till 'White Crosses':

"Around the corner from the house I was living in there was a church. On the church lawn - 4000 white crosses all about 1 foot high of the ground called 'the cemetery of innocence', one cross represented every abortion that happens in America every day.
I would daily kind of fantasise about smashing all of those crosses into the ground."


Ja du, jag är nog lite kär i den mannen. There, I've said it.


Tack till Tom.

Fredagslugn

Igår fick jag träffa Calle för första gången. Jag hade det hur trevligt som helst, och hoppas att han hälsar på snart igen :) För en gångs skull glömde jag kameran men det är sånt som händer.


Idag har jag lägenheten för mig själv och passar på att surfa runt på bostadssidor för att drömma mig bort om mitt framtida konstnärshem. Ja, vi har alla våra små grejer vi gör och jag gillar att drömma mig bort till en liten etagelägenhet :)
snubblade över en supermysig bild på ett hemtrevligt kök som jag kände mig tvungen att dela med mig av:





Hoppas att ni alla får en trevlig helg och gör lite goda gärningar där ute.

Vadan detta, staten?

Varför är det så att när det ska diskuteras skatter och annat, som om Reinfeldt vore någon som slitit sig loss från staben hos prins John i Robin Hood, så finns Moderaternas kommentarer överallt. Ögonen svider och när man blundar ser man dollartecken och stora blå M överallt.
Nu behöver dock Sveriges tredje största stad bli sedda och känna att vi har lite stöd, men stadsministern finns ingenstans i närheten. Är han rädd för att bli skjuten eller är det limousine-turen från Sturup till Polishuset som tar för lång tid? Jag har tappat bort mig totalt i det här. Vart fan är våra ledare när vi hade kunnat behöva dem, åtminstone bara symboliskt. Nu röstade inte jag på vår nuvarande stadsminister och har aldrig haft särskilt mycket förtroende för honom, bland annat med tanke på böckerna han har skrivit som t. ex Det sovande folket och Nostalgitrippen där han verkade vilja bli känd med hjälp av lite förtal.
Hursomhelst. Vart är du, stadsministern? Säg åtminstone vart du gömmer dig och varför, så slipper jag sitta och fundera.
Det kanske är som han skrev i Det sovande folket : "Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd."
Tack för stödet, hörredu. Jag tror att jag hellre letar tröst hos vår älskade Dallas.

Fint besök

I helgen åkte ante till Blekinge för att fira sin födelsedag och behövde någon som tog hand om Sangi över helgen. Det kändes som ett bra tillfälle att få ta farväl av det lilla trollet och få träffa henne igen efter två år. Hon är en fin katt den där fröken. Hon verkade ha saknat mig dessutom, och det värmer alltid gott. Hon har sovit på min bröstkorg o springer runt och kvittrar och drar svansen över Frejas nos. Här verkar hon ha trivits. Skönt att se att hon kom tillrätta så pass fort. Ikväll ska hon tillbaka till sitt nya hem som jag hoppas att hon får det bra i. På onsdag förmiddag lämnar jag Freja till Anders & Sonja och åker med mange för att hämta Tyra. Det känns spännande, hoppas hon kommer trivas här och att hon blir polare med Freja. Freja har god hand om katter. Så fort hon kommer över sin lilla nyförälskelse när hon gör utfall med svansen som viftar som en propeller och lägger sig ner brukar det gå bra :) hon har varit fantastisk med Sangi, så det ska nog inte bli några problem med Tyra heller. Då jag är dålig på att uppdatera min blogg pga att min dator är kaputt så har jag snott en lista från Tanya.

Nämn någon som gjorde dig glad igår: Sangi, när hon la sig på min mage. o Freja, som är underbar bara för att hon finns till.
Vad gjorde du kl 8 i morse: åt frukost
Vad gjorde du för 15 minuter sedan: la över bilder från kameran till manges dator
Det sista du sa högt: nähä
Vad har du druckit idag: vatten
Vad var det senaste du åt: Rösti
Vad var det senaste du köpte: lördagsgodis till djuren
Vad är det för färg på din ytterdörr: ek eller björk
Vad är det för väder hos dig just nu: morgonsol
Godaste glass-smaken: SCHUKKOLÄÄÄÄE
Tror du på kärlek vid första ögonkast: nä, verkar rätt ytligt.
Drömmer du mycket: nä
Mardrömmar: när jag väl drömmer så ja
Vilket ämne är roligast i skolan: minns inte. psykologi eller estetisk verksamhet
Favoritlåt: just nu är det Peps Persson - Hyreskasern
Vad ser du om du tittar åt höger? "Love is giving" på väggen
Vad gör dig glad just nu: att få hem Tyra på onsdag :)
Vad ska du göra härnäst: städa, handla och duscha
höger eller vänsterhänt: vänster paw rihktit
Humör just nu: avslagen
Favoritgodis: Nutella
Klädsel just nu: Mjukisbyxor och en hoodie
Hur många kuddar sover du med: ett tiotal (hähähäh)
Spelar du nåt instrument: jag är en jävel på luftgitarr.. tror jag..
Morgon- eller nattmänniska: japp.
Vilka är viktigast för dig: individer som visar vad kärlek är
Bio eller promenad: alltid promenad
Stjärntecken: skytt
Vad vill du jobba som? bildterapeut, illustratör, originalare. typ ja.
Stökigt eller välstädat? organiserat kaos
Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungyjump? niet.
Antal timmar sömn inatt? 5
Sov du ensam? jovars
vem sov hos dig senast? Sangi
Vad ser du fram emot? Framtiden. Den börjar se ljus ut :)
Vad vill du ha just nu? Tyra, Ramlösa o lite kosing.
Vem längtar du mest efter? Mig själv.
Vilken buss åker du oftast? Linje numero uno
Vilken årstid är det nu? det är en sprakande vacker höst
Är du uttråkad? niet.
Vad ska du göra nu? Iväg o handla minsann o dar.